måndag 27 februari 2023

En solig helg!
Men kallt,
 minusgrader och nordliga vindar.
Vi åkte till Fluxfallet i lördags.
Detta vattenfall är så mäktigt!




Isskulpturer på bergväggen,
och vatten som forsar ner från toppen av fallet.
Vattnet rann även under isen.
Magiskt vackert!

Sen skulle vi äta lunch på Crea Diem Bokcafé,
men det var vinterstängt.
Så besviken jag blev...
Jag som längtade efter att värma mig med deras varma, goda Creme Ninon-soppa!
Och att botanisera bland alla böcker!
Men, det får bli en annan gång.
Vi körde vidare till Ulricehamn och åt gott på den ganska nyöppnade restaurangen Fiffis.
Jag åt en god pizza med grillade grönsaker,
 och N njöt av en väldigt god lasagne.

I går fortsatte solen att skina,
och den här dagen var det inte så blåsigt.
Både himlen och vattnet i sjön var knallblå!



Vi gick upp på berget.
Spanade på fåglar och åt medhavd lunch här.


Solen värmde och det var alldeles vindstilla.
Härligt!

fredag 24 februari 2023

 I går fick jag en födelsedagspresent av min syster.
En överraskningsutflykt,
som ledde till Göteborg 
och ett besök på Göteborgs Konstmuseum!



Här visas just nu och några dagar till en utställning om den finske konstnären 


Det var en fantastisk upplevelse att få se hans otroligt detaljrika och vackra målningar,
och få höra om hans liv och verk.
Många av hans målningar har man ju sett,
men jag visste inte mycket om konstnären.
Så,
 här kommer en massa bilder från utställningen:




Det här är Edelfeldts yngsta syster, han hade fyra yngre systrar.
Jag tycker att hon ser ut som vår Lilly!



Många målningar som man känner igen, som dessa till exempel.




Den här målningen fick Edelfeldt medalj för,
"Ett barns likfärd". 



Men den sorgliga tavlan var svår att sälja,
så han målade en annan, som var lättare att få såld:

Dopfärd





Jag blev så imponerad av hans otroligt vackra, levande och stämningsfulla kvinnoporträtt.




Både unga, vackra modeller och gamla (och vackra!) kvinnor.



Vi gick även runt lite och tittade på andra konstverk.
Göteborgs konstmuseum är väldigt vackert,
med så många fina verk.






Väldigt nöjd med min födelsedagspresent!
Tusen tack, Malin!

tisdag 21 februari 2023

Sol!
Ja, idag skiner solen från en blå himmel,
så härligt!


Fast det här är en bild som är någon vecka gammal,
jag har inte varit ute ännu idag.
Men senare i eftermiddag ska jag gå ut och gå en sväng med min bror,
det ska bli härligt.
Han fyllde år igår, så jag ska  köpa med mig en liten present!
Ja, vi fyller år med några dagars mellanrum,
jag fyllde ju år förra veckan.

Vi hade lite födelsedagsbjudning i söndags.
Så roligt att ha (nästan) alla i familjen samlade!
Det var så längesen jag orkade ha bjudning för alla,
och jag har varit så ledsen för det.
Men nu blev det en liten lunchbjudning!


Jag hade bakat pajer i förväg,
och fryst in.
Så var det bara att tina dem,
en stor Quiche Lorraine-paj och en grönsakspaj.
Den här goda, som jag nästan glömt av. 
Det var väldigt längesen jag gjorde den.

Till kaffet blev det belgisk chokladkaka,
som vi köpte från ett bageri. Den var väldigt mumsig!

Det var så roligt att ha alla här!!
Vi saknade dock Vilmer och Lilly (som har mamma-helg)
och Emil som var på konferens med jobbet.



Jag fick massor av tulpaner!



Och fina presenter.


En mjuk och go scarf i lenaste kashmir, som Elin stickat.
Så fin!


Avarellpapper,


...och dahliaknölar!
Så spännande att se hur de ser ut sen..!

Måste också visa mina små söta irisar, som blommar nu.
Som små konstverk!

tisdag 14 februari 2023

Årets två första böcker!
Först den här gamla boken:

Prostmamselln


av Margit Söderholm. 

En bok som jag nu har läst för tredje gången!
Ja, det här är ju en gammal bok, den utkom 1975.
Jag läste den när jag var 14-15 år tror jag,
och åh, jag bara ä l s k a d e den!
Så jag läste om den ett par år senare.
Ja, och så nu igen då - många år senare!
Jag hittade den på Bokbörsen för några år sen.
Såklart jag måste köpa den, min gamla favoritbok!
Men, det har inte blivit av att läsa den,
den stått i min bokhylla i några år.
Jag har sneglat på den ibland och tänkt att jag måste läsa den igen,
för att se om jag fortfarande skulle tycka om den.
Först nu blev det av!
Jag tänkte nog att jag inte skulle tycka lika mycket om den som då jag var  tonåring.
Men åh,  det gjorde jag!
Ja, jag blev helt uppslukad av den här berättelsen, förflyttad i tid och rum.
 Det kändes som jag befann mig där, i 1830-talets Hälsingland 
där boken om den unga prostmamsellen Lisen utspelar sig.

När jag läste den som tonåring var det väl framförallt kärlekshistorian som jag föll för.
Den så starka kärleken mellan prostmamsellen Lisen och bonden Olof.
 Hur hon lämnar sin familj, som då inte längre vill veta av henne,
 och sitt bekväma liv i prästgården för att bli hans hustru,
 och leva ett betydligt svårare och strävsammare liv som bondmora. 

Men jag tyckte också om att läsa om livet de levde då.
För det är inte bara en kärlekshistoria,
 boken är också en detaljerad berättelse om livet på 1830-talet.
Både det enkla och strävsamma bondelivet,
 och livet för en dotter till den högt uppsatte prosten i byn.

Jo, jag tyckte mycket om den fint skildrade kärlekshistorian nu också,
men fångades nog ännu mer av skildringen av livet i Hälsingland i början av 1800-talet.
Allt är så levande beskrivet att jag som sagt nästan kan känna att jag befinner mig där.
Jag känner hur maten smakade, 
- det är väl beskrivet vad de äter för något på den tiden,
hur vinden blåser över åkrarna, 
hur mörkt och kallt det är i stugorna på vinternätterna,
eller hur korna låter och doftar där de står i lagården och väntar på att bli mjölkade,
känna den magiska känslan av att uppleva de ljusa sommarnätterna på en fäbod...

Margit Söderholm kunde verkligen åskådliggöra både herrskapslivet i en prostgård,
 och detaljerat, livfullt och trovärdigt berätta om hur livet går sin gilla gång bland bönderna. 
Den stora, tunga fattigdomen - men också dagar fyllda av glädje och fest, 
bröllop med spelmansmusik och den starka tron på vittror, troll och skogsrår. ..
 
Ja, Prostmamselln får faktiskt bli kvar som en av mina favoritböcker!


Och sen läste jag den här,
en bok som måste vara en av de mest tänkvärda böcker jag läst;

Små stora saker 


av Jodi Picoult.

En bok som var berörande, stark, gick under huden på mig,
bra - ja, helt fenomenal.

Boken är tjock, 
men så välskriven och engagerande att sidorna bara flyger fram.

Om boken:
(Från Bokus hemsida)
Ruth Jefferson är barnmorska med över tjugo års erfarenhet 
och arbetar på förlossningsavdelningen på ett sjukhus i New York. 
Brit och Turk är nyblivna föräldrar 
som inte vill att en färgad person ska ta hand om deras barn, Davis.

När Ruth är ensam på sitt skift
 tillstöter komplikationer och lille Davis slutar andas. 
Ruth tvekar först och gör sedan allt hon kan för att rädda barnet. 
Men det är redan för sent.

När Brit och Turk anklagar Ruth för mord 
får vi följa hela den komplicerade processen genom de inblandades ögon. 
Ruth, som försöker skydda sin tonårsson från den mediauppståndelse 
som rättegången innebär. 
Kennedy, den vita försvarsadvokaten som inte vill blanda in ordet ras i frågan. 
Turk, som från barnsben formats till en vit-makt-anhängare
 och som lever enligt sin tro.

Rasism är inget lätt ämne att skriva om.
Jag tror att det är lätt att tänka att "självklart är jag inte rasist!",
att man inte särbehandlar någon på grund av deras ursprung eller hudfärg.
Eller gör jag det..?
Ett svårt ämne, som Jodi Picoult skildrar så inlevelsefullt och skickligt.
Hon lyckas med att skriva om fördomar, rasism och vad som är rätt eller fel ur olika perspektiv,
där ingen skildras som enbart ond eller god.

Under läsningen blir jag gång på gång överraskad över den öppna rasism som skildras,
och att den finns här och nu.
För det är ju en berättelse som utspelas i nutid,
inte för många år sen.
Borde vi inte veta bättre nu??

Ja, detta är en mästerlig bok som alla borde läsa!

(Såg att pocketboken finns med i årets bokrea.
Köp den!)