Jag har inte ägnat mycket tid åt sociala kanaler, vare sig på dator eller telefon dessa sommarveckor.

 Skönt och avkopplande - både bildligt och bokstavligt!

 

Men bloggen är ju min bilddagbok, 

så nu kommer lite mer från vår vecka i Sälenfjällen.

Det känns längesen nu, det är ju faktiskt en månad sen. 

En dag tog vi, hela gänget, liften upp från Lindvallen upp på fjället.

Härifrån började vi en lagom lång vandring för barnen.

...till Stensjön.

Vi hade fika med, och efter fikat ville vi förstås doppa fötterna i den grunda sjön.

Så härligt!

Och bygga lite mer på alla stentorn som finns här i den lilla sjön.

Jag antar att sjön fått sitt namn efter alla de stentorn som finns i den.

Eller om det är tvärtom, att sjön hette så från början och att folk som kom hit därför började bygga dessa torn?

Fint var det i alla fall, och barnen tyckte det var spännande. Både att gå hit, se den milsvida utsikten

och framför allt att vada i det kalla vattnet!

Sen delade vi på oss, Tobias och Elin och barnen gick tillbaka och tog liften ner igen,

 men jag och N fortsatte vandringen.

Det var mycket människor och barn där vid sjön,

men ju längre bort vi kom från den så blev det glesare med folk och tystnaden lade sig över fjället.

Så härligt!

En annan dag var vi på en ännu längre vandring.

Då traskade vi upp till Hundfjället.

Ja, här finns inga liftar igång på sommaren, så vill man upp till toppen får man gå.

Det är tungt att gå brant uppför i nästan en kilometer, och alldeles extra tungt var den den här gången,

eftersom det var så varmt. 26 -27 grader, pust!

Men vi tog det lugnt, och blev rikt belönade när vi väl var uppe!

Här var vi alldeles ensamma. Inte en enda människa.

Bara vidder och berg så långt man såg.

Tystnad, 

förutom en svag vind och fåglarna som vi både hörde och såg.

Ängspiplärkor, småspov och ljungpipare såg vi.

Och även dalripa.

Vi gick upp till toppröset.

Haha, jag trodde att jag skulle nå att lägga ytterligare en sten på toppen...

men tji fick jag!

Här stannade vi och lagade mat, vilade en stund och sen vände vi tillbaka samma väg.

Å, vad jag njuter av det här!

Vi hade planerat att gå en annan väg tillbaka, via västsidan av fjället.

Men det var som sagt väldigt varmt, och blåste knappt en vindpust

så vi kände att vi inte orkade gå de dryga 15 km som det skulle innebära.

Men så glada och nöjda över en magiskt vacker vandring!

 En bit norrut från Sälenfjällen finns Fulufjällets Nationalpark.

Dit åkte vi en dag för att se Njupeskärsfallet, ett av Sveriges högsta vattenfall;

93 meter och med en fri fallhöjd på 70 meter.

Under årtusenden har vattnet mejslat ut en stor klyfta i berget.

Hit kan man gå på spångar, och väl framme blir man lätt duschad av vattnet som forsar ned

Men först tittade vi in på Naturum.

Kikade i kikare och fick veta mer om fallet, bergarter och djur- och växtliv.

Sen började vi den två km långa vandringen till fallet.

Snabba små ben!

Innan vi kom fram stannade vi och åt lite mackor och bullar.

Galna familjen...!

Sen gick vi vidare...

Mäktigt, för både små och stora!

Sen gick vi tillbaka, allt som allt blev det en vandring på nästan 5 km.

Bra kämpat av dem med kortast ben!!!

Jag och N har varit här förut, för ett par år sen gick vi (eller klättrade på sina ställen...!) 

upp till fallets topp.

En fantastiskt upplevelse!

Några bilder från den gången här:

Mäktigt!

Långt där nere står folk och tittar upp mot fallet.

Naturen är fantastisk!

 De senaste somrarna har vi varit en vecka uppe i Sälenfjällen.

Där har vi hyrt ett litet hus en bit bortanför Hundfjället.

I år hade vi sällskap av Elin och Tobias, och våra barnbarn Sam och Sally.

Men  i denna gången bodde vi inte i "vår" stuga, utan ett annat hus precis i närheten.

Ett parhus, med varsin likadan stuga.

Vi hade en jättefin vecka!

Sol varenda dag, v a r m t! Ja, på gränsen till för varmt.

Inte alls vad vi hade väntat oss, men skönt förstås.

Vi har varit mycket här uppe i Sälenfjällen, men aldrig varit med om ett liknande väder!

Här sitter barnen och berättar vad de varit med om idag, 

bla att vi åt våfflor till lunch i Joängets våffelstuga.

Mums så gott! 

När våra barn var små var vi ofta här uppe i Sälenfjällen.

 Ett par gånger på vintern men mestadels på sommarlov och höstlov.

Då hade vi tillgång till ett hus via min mans dåvarande arbete,

och det var extra billigt att hyra det på sommaren.

Minns att det kostade 400 kr/vecka!

På den tiden var det inte på långa vägar så mycket folk här uppe sommartid,

och heller inte så mycket hus, stugor, lägenheter och affärer, aktiviteter och matställens

som nu. Med andra ord, mycket lugnare!!

Men, vi bor som sagt långt bort där det är färre hus och lugnare.

Tobias kände knappt igen sig, han har inte varit här sen han var i 12-årsåldern tror jag.

Nu var hans barn med, och de tyckte det var jätteroligt.

När vi kommit hem sa de att de vill åka dit igen, trots den långa bilresan.

Ett gott betyg, för att åka bil är inte det bästa de vet..!

Vi har vandrat, både med och utan barn, besökt Njupeskärsfallet, badat i Närsjön,

 cyklat, åkt rodel, varit i Trollskogen, ätit gott både hemma i stugan och på restaurang...

ja, haft en härlig vecka!

Ska berätta mer så småningom.