Mer från vackra Bohulän och min resa till Lysekil!

En bit från Hovenäset och Kungshamn ligger

Malmön, eller Bohus-Malmön som den också kallas.

En ö som är ca 5 kvadratkm stor.

Vi körde runt lite på ön, på de få bilvägar som finns.

När vi kom utanför fiskeläget där de flesta av öns bofasta bor

öppnade sig detta landskap:

 På Bohus-Malmö har det brutits sten i många år,

röd bohusgranit som har skeppats till många platser i världen.

Numera finns ingen verksamhet kvar, men överallt syns lämningar från stenbrytningen.

Det var som ett månlandskap..!

Sten och sten så långt ögat når...

Här på Malmön finns en vacker strand,

Pärlande. 

Som ju faktiskt är en riktig pärla.

Så vackert! 

Mjuka klippor, havet och den vackra tvilling-stranden där borta.

Vi var helt ensamma här,

såg knappt en enda människa på hela ön.

Tyst, lugnt, vackert...

Vi hann precis med färjan till fastlandet som gick kl 16!

Kvällsljus över havet i Lysekil.

Dagen efter var vår sista dag här i Bohuslän.

 

Inte långt från Lysekil ligger Skärhamn.

Det var lite blåsigt den här sista dagen vid havet,

och kalla vindar var det!

Här i Skärhamn ligger ju Nordiska Akvarellmuseet.

Självklart måste vi besöka det!

Just nu pågår en stor utställning med 

Britta Marakatt-Labbas.

Hon är internationellt känd för sina makalösa broderier,

några av dem fanns att se här.

Men här på museet visas nu även hennes teckningar och akvareller,

som hon tidigare inte visat offentligt.

Jag blev mycket imponerad av dessa,

och ännu mer av att få se hennes imponerande broderier!

En upplevelse!

Efter besöket i Skärhamn åkte vi vidare till den lilla ön Klädesholmen.

Här ute i det yttersta havsbandet ligger husen

 tätt, tätt intill varandra på den lilla ön.

Bara en armlängds avstånd till grannen!

Vita trähus, röda fiskebodar,

grå magasin, trånga gränder och buskrosor som fortfarande blommar.

Och havet alltid inom synhåll.

Så fint! 

Sen var det dags att köra hemåt igen.

Ja, vi hade verkligen några underbara dagar här i Bohuslän, 

min kära syster och jag! 

Sam 8 år!

Och äntligen fick han ha sitt kalas. Han fyllde år den 18 oktober.

Sjukdom och annat har kommit emellan

 men i lördags blev det äntligen dags att ha kalas.

Och som han väntat!

Sprakande tomtebloss i den smaskiga chokladtårtan som mamma Elin bakat.

Han var mycket nöjd med sitt kalas,

tänk att han fick faktiskt allt han önskat sig.

Mycket lego - det är en favorit!

Men jag tror att bäst av allt var den här kepsen!

Det är en sån som "alla" bönder har,

enligt hans farbror Emil som han fick den av.

Och Sam ska ju arbeta som bonde när han blir stor - det är hans största dröm.

Lillkusinen Valter blev så betagen i Sally.

ville bara krama henne!

Efter kalaset stannade vi vid kyrkogården och tände ljus hos 

Sams och Sallys storebror Louie som inte finns hos oss.

Men han bor ju i våra hjärtan.

❤️

Oktobers vackra höstfärger sjunger på sista versen tror jag.

Vi har haft grå och väldigt blåsiga dagar här,

innesittardagar minst sagt.

Men en och annan promenad då himlen visade sig en stund har det blivit ändå!

En stor vattenpöl på grusvägen... 

- ser ni att den ser ut som ett upp-och-ner vänt hjärta?!

Men idag sken solen, och höstfärgerna glödde!

Det var dessutom helt vindstilla-

underbart! Jag gillar inte när det blåser...

Gick till bort min badklippa,

en perfekt dag för ett kallbad!

Här går jag genom bokskogen som verkligen glöder i höstens färger 

på väg ner till klippan.

Badet var krispigt kallt, underbart och gav en härlig energi-

och glädjeboost!

Känner så stor lycka och tacksamhet över att jag bor här vid sjön.

Älskar!

Och de där innesittardagarna

- ja, de har jag bla ägnat åt att måla akvarell.

Något som jag verkligen mår bra av..!