söndag 21 juli 2024

 Vilken härlig dag!


🎵Blå blå vindar och vatten, blå blå himlar och hav...🎵


Vi tog oss ut på sjön med båten efter frukost.
Fläktade skönt...


Ankrade vid en klippa.


Svalkande bad och lite fika.


Sommaren när den är som bäst!


Värmen steg,
 och under eftermiddagen steg temperaturen till 28 grader.

Jag tillbringade resten av dagen i en solstol i skuggan och läste!
Och tog en tur med kameran i trädgården.


Mina frösådder växer och blommar för fullt!




Tagetes, eller sammetsblomma som jag tycker är ett vackrare och mera passande namn.
Kronbladen ser verkligen ut som gjorda av mjukaste sammet!




Humlor och ljuvligt doftande lavendel.


Mina afrikanska liljor som jag haft i flera år blommar,
en blå och en vit.


Ringblommor har jag sått många.
De ska bli till ringblomssalva sedan!


Massa goda salladshuvuden...


Min lilla följeslagare.


Hon låg under solstolen en stund, men sen gick hon in i skogen.
Där är det ju svalare, hon gillar inte värmen så mycket.


Tack för idag,
tack för en underbar sommardag!
Ja, det är väl precis så här svensk sommar ska vara?
En blandning av soliga, varma dagar,
 molniga och svalare dagar, 
regniga dagar.

lördag 20 juli 2024

Sommaren är full av födelsedagar i vår familj.
Juni, juli, augusti - ja, nästan alla fyller år dessa månader!


 Många jordgubbstårtor blir det!

När N fyllde år i början på juli bjöd jag på pasta Carbonara,
hans favoritmat!

Men jag hade egentligen tänkt fixa en picknickkorg med lite godsaker, 
ostar, kallskuret, småpajer m.m.
och ta med honom till en av våra vackra utsiktplatser 
när han kom hem från jobbet.
Men det var inte väder för det, regntunga skyar och lite småkyligt.
Så jag fick ändra i menyn och då blev det pasta istället.


...och sen packade jag med jordgubbstårta och kaffe 
och så tog vi bilen hit efteråt!


Och titta!


Vi fick lite kvällssol här uppe på berget!


Nästa födelsedag, Jonathans, då blev vi bjudna på surdegspizza.
Här,


Även den här dagen var det regn och rusk...
Så vi satt inomhus.
Mysigt och väldigt goda pizzor!


"Räkan" hette min pizza. Mums så god!!!


Ja, allas pizzor var verkligen supergoda!

onsdag 17 juli 2024

Vad jag läste förra månaden,
i Juni:

Sanningen om ostrondykerskan
av Caroline Säfstrand.

Tredje boken jag läser av denna författarinna.
Tycker att hon är väldigt bra på att skildra livsöden som griper tag och känns äkta!
Jag fastnar direkt i boken,
om den äldre kvinnan Inez, en f.d författare, 
och den yngre Meja som hamnar i en situation av vilsenhet i livet,
och den starka vänskap som växer fram mellan dem.
Framförallt gillade jag hur karaktären Inez skildrades.
Det är en ganska tragisk och mörk handling,
men ändå skildrat med mycket ljus, hopp och värme,
och även lite humor.
Precis det som jag tycker om, 
jag vill ju bli glad av att läsa så det måste finnas ljus och hopp!
Dock tycker jag att bokens titel är lite missvisande.
Visst handlar det till en del om en ostrondykerska,
 men jag tycker nog att den mest berör sanningen om Inez!

Jag gillade den mycket!

Nästa bok innehöll inte mycket ljus eller hopp;

Den sista migrationen
av Charlotte McConaghy.

En skildring av en fiktiv framtid där allt hopp är ute för flertalet av jordens djurarter.
Bokens huvudperson ornitologen Franny har som mål att följa de allra sista silvertärnorna
 på deras långa resa från Grönland till sina häckningplatser på Antarktis.
Boken utspelar sig ombord på ett fiskefartyg där hon befinner sig för följa fåglarna.
Man får en intressant skildring av det tuffa livet på en fiskebåt, 
samtidigt som man under resans gång får tillbakablickar
 på Frannys kaotiska och ensamma liv.
Det är en hemsk berättelse om en inte alltför otrolig framtid.
Vart är vi på väg egentligen, vad är viktigt i livet? 
Hur behandlar vi vår gemensamma och enda jord??
 Egentligen inte en bok som jag tycker om,
 inte bara för den dystra skildringen av framtiden
 utan också skildringen av Frannys liv
 som bara gjorde mig ledsen.  
Men jag läste den, för det var trots allt en mycket välskriven
 och på sitt sätt fängslande berättelse.
Jag har tidigare läst "När vargarna kom" av denna författare, 
den tyckte jag mycket bättre om. 
 

Sen läste jag den här boken,

Hemligheten
av Elvira Berg.

Den sjunde delen i bokserien "Ellens val".

Jag gillar de här böckerna, men tycker att de senaste inte varit lika bra som de första.
Böckerna har skrivits av olika författare, 
och Elvira Berg som skrivit de två senaste 
håller inte riktigt samma mått som de tidigare författarna tycker jag.

Kvinnors liv och deras kamp för jämlikhet är fortfarande i centrum,
men tycker nog att de sista böckerna har dalat lite i trovärdighet.
Böckerna utspelar sig i början på 1900-talet,
men en del tankesätt och värderingar känns som de hör mer hemma i nutid.
Men,
trots det så tycker jag om att läsa dem, 
att få följa de olika kvinnorna som figurerar i böckerna och deras liv.
Så jag ser fram emot nästa bok!

måndag 15 juli 2024

 Tacksamhet.


För alla mornar här.




I nästan alla väder.





Men inte idag.
För idag står regnet som spön i backen.
Men...
i kväll ska regnet dra bort.


Så då blir det ett kvällsdopp!


🩵

torsdag 11 juli 2024

 Sally 4 år!


Ja, tänk att vår lilla guldlock har blivit så stor!
I lördags var vi på kalas för att fira henne.


Kalas med grillad korv och hamburgare,
och så jordgubbstårta med fyra ljus i.


Hurra!



Massor av paket fick hon.
Och blev lika glad för vart enda ett!


Och alla var där för att fira henne, denna regniga lördag.
Alla farböder, mostrar, fastrar, kusiner, farmor, farfar, mormor, gammelmormor.


Vilmer och farfar.
Eller är det den spanska fotbollstränaren, Luis de la Fuente?
Ja, det trodde Vilmer en dag. Han ringde till sin farfar och sa:
"Farfar, är det du som är Spaniens tränare"?!

Jamen, lite lika eller hur?!?


Och Tage var med förstås!
Ja, han är "absolut bjuden på mitt kalas!" sa Sally.



Sally med sin egen lilla Tage-hund i famnen, 
som hon fick i present idag av Tages husse och matte.

Sally ser såå mycket upp till kusin Lilly.



Visar allt hon har i sitt rum!


Kalas kräver såpbubblor!!!

🎈 Tack för ett fint kalas! 🎈

Efter kalaset var det dags att krama hej då
till Vilmer och Lilly.
Nu åkte de hem med pappa och Anna.
"Det känns så konstigt att vara med er nu" sa Lilly till pappa och Anna.


Vår fina Lilly!

Och ja, efter så många dagar tillsammans 
 känns det väldigt tyst och tomt utan våra två älsklingar!
Men...
trots att de är stora och självständiga så tog det mycket energi.
Så, jag har tagit det väldigt lugnt den här veckan.
❤️ Tacksam och så glad!❤️