Jag brukar ju skriva lite om de böcker jag läst, och göra en liten årlig summering. 

Så här den den ut för  2017.

 Under årets sista månader, november och december, läste jag  dessa två böcker:

 Först en bok som jag tyckte mycket bra om, 

Skuggan av ett år,

av Hannah Richell.

I den här boken, som utspelar sig i England, får man följa två parallella historier.

Lila, en ung kvinna i nutid som precis mist sitt nyfödda barn, och Kat, en ung tjej i början på 80-talet.

Ganska snart förstår man kopplingen mellan dessa kvinnor, men det är trots det en fångande historia.  Boken är skriven med ett driv som gör den till bladvändare, välskriven, underhållande och spännande med flera överraskningar och oväntade händelser.

. Ett drama som berörde mej, med karaktärer som man direkt fattade tycke för, och levande beskrivna miljöer.

 Jag kan mycket väl tänka mig att läsa fler böcker av denna författare.

Efter den, och årets sista bok blev den här:

Handen på hjärtat, 

av Hilary Boyd.

Ja, det här var en otroligt lättläst bok, en förutsägbar historia skriven ganska simpelt och utan finess...

Jag gillar egentligen inte dessa s.k. "feel-goodromaner", men har ju läst en bok innan av H. Boyd som jag tyckte om.  Men nej,  den här var inte alls i samma klass.

Men - som sagt - en lättläst bok och ibland kan det vara skönt att läsa sånt som man inte behöver fundera så mycket kring, och lika snabbt glömmer efteråt...

Rekommenderar istället den här boken om man vill läsa något av denna författare:

Torsdagarna i parken 

Årets övriga böcker var dessa:

Änkan, 

av Fiona Barton,

skrev jag om HÄR

Och så två av årets bästa, verkligen favoriter!

Liv till varje pris, 

och 

Sörja för de sina

av Kristina Sandberg

HÄR skrev jag om dem

Och så en fantastisk liten bok, 

Ett helt liv, 

av Robert Seethaler

En liten kort roman, som berör på djupet.

En lågmäld och vacker historia, om just det som titeln säger, ett helt liv.

Så fängslande och mjukt berättat, sorg och glädje, berättat med innerlig känsla och stilla humor.

En pärla!

Läs den!

Nästa bok, 

Bränd himmel, 

av Gilly Macmillan

är en riktig bladvändare om ett barn som försvinner, som jag läste i somras. En välskriven bok, svår att lägga ifrån sig.

Läs!

Nästa sommarläsning var en bok som höjts till skyarna av alla...

utom av mej!

För jag gillade inte alls den här boken, och förstår inte riktigt den här författarinnans storhet.

Det är knappt att jag vågar säga det...

Men

Min fantastiska väninna,

av Elsa Ferrante

var inte alls en bok jag föll för.

Pratig, rörig. Berörde mej inte.

Jag kämpade mej igenom den...

Nästa bok gillade jag mer, 

Barnmorskan i Hope River,

av Patricia Harman.

Författarinnan är själv barnmorska, skriver inlevelsefullt och mycket intressant om en ung kvinna som arbetar som barnmorska i början av förra seklet.

Läsvärd!

Så till en mindre bra bok, i alla fall enligt mej:

Vassa föremål, 

av Gillian Flynn.

HÄR skrev jag om den

Här för innan, 

en bra bok,

Forfarande Alice,

av Lisa Genova

och en mindre bra bok:

Flickan med snö i håret,

av Ninni Schulman 

dessa skrev jag om HÄR

Ännu ett par mindre bra böcker:

Sommaren utan regn, 

av Maggie O`Farrell, 

HÄR kan du läsa om den

och 

Sista brevet från din älskade,

av Jojo Moyes

som du kan läsa om HÄR

Till slut, en bra bok: 

Flickan under jorden,

av Elly Griffiths

 och ännu en omskriven bok som jag inte gillade: 

Kvinnan på tåget, 

av Paula Hawkins

HÄR skrev jag om dem.

Puh!

Det var årets boklista.

Nu är jag helt snurrig av allt skrivande och länkande..!

Nu blir det tv-soffan nästa...

Läste ut den här boken:

Änkan

av Fiona Barton.

En bok som lockade mig
både med sitt omslag och sin baksidestext:

"Vi har alla sett honom stirra på oss från löpsedlarna - monstret, mannen som har anklagats för ett fruktansvärt brott. Men hon då? Kvinnan som står vid hans sida. Hur mycket vet hon?



Jean Taylors liv var behagligt alldagligt. Hon hade ett fint hus och en omtänksam man.
 Glen var den enda hon någonsin velat ha, mannen med stort M. 
Men allt förändrades när han förvandlades till den anklagade, till odjuret på tidningarnas framsidor. 
Jean var plötsligt gift med en man som i andras ögon var kapabel till obeskrivlig ondska. 
Är hon medskyldig? Eller är hon den hunsade eller den ovetande hustrun? 
Är Glen överhuvudtaget skyldig till brottet som alla tror att han har begått?



Nu är Glen död, och Jean är för första gången ensam. 
Det är fritt fram att avslöja hela historien, på hennes egna villkor. 
Jean Taylor tänker berätta allt hon vet."

Men jag blev besviken.

För jag tycker inte alls att den levde upp till förväntningarna.

Den här boken är inte alls så spännande eller intressant som jag förväntade mej, särskilt som den beskrivs som en thriller.

Boken lyfter liksom aldrig,
den är lite seg och rörig då den hoppar i tidsperspektiv och mellan olika karaktärer.

Änkan - som är bokens huvudperson - fångar aldrig mej riktigt.

Men jag läste ut den, för jag ville trots allt veta vad som hände.

Men någon mer bok av denna författare tänker jag inte läsa.

Nu har jag läst ut den tredje och sista boken om hemmafrun Maj, 

Liv till varje pris 

av Kristina Sandberg.

Tidigare i somras läste jag den andra delen,

Sörja för de sina

Jag har verkligen älskat de här böckerna!

De har gripit mej djupt, alla tre.

Kristina Sandberg skriver på ett väldigt speciellt sätt. Man kommer Maj så nära inpå, hon finns där i mig någonstans hela tiden.

Och jag tänker hela tiden under läsningen på min fina farmor - som var ungefär jämngammal med Maj - och levde ganska likadant, fast på landet som lantbrukshustru istället för i stan. Även hon var gift med en betydligt äldre (femton års ålderskillnad)  man.

Men livet hon levde, hennes uppgift och det hon var duktig på, att sköta ett hem, uppfostra barnen, baka och laga mat...det är samma liv som Maj lever.

Tror att de som läser de här böckerna gör samma kopplingar, till kvinnor i deras uppväxt. Mammor, mormödrar, farmödrar.

De här tre böckerna är så fängslande, trots att de bara handlar om kafferep, matlagning, barnuppfostran, kvinnlig vänskap, äktenskap, städning och ja, det vardagliga livet.

Det här borde nog vara en av de bästa kvinnoskildringar man kan läsa.

Helt underbara böcker, så fint skrivna.

Jag ville inte att de skulle ta slut.

LÄS DEM!!!

HÄR har jag skrivit om den första delen  i trilogin, 

Att föda ett barn

Mycket i böckerna handlar om mat, och jag kände så väl igen många av de maträtter och bakverk som Maj tillagar.

Så jag blev så glad när jag fann att det finns en kokbok med utdrag ur och recepten från böckerna. Dessutom underbara gamla illustrationer och bilder.

Jag köpte den, och nu står den i min hylla.

Så Maj finns kvar i mitt kök...

En hög med nya böcker!

Dessa kom med posten nu i veckan, det blir bra till årets semesterläsning.

Njuter av att se den här lilla bokhögen som ligger där på bordet och väntar på att läsas...

Har precis läst ut den här boken:

Vassa föremål

 av Gillian Flynn.

Jag har tidigare läst Gone Girl av samma författare,

HÄR har jag skrivit om den.

Vassa föremål är Flynns debutroman, en psykologisk thriller.

För att tycka om en bok och det man läser tycker jag att måste man känna sympati med,
känna igen sig i eller tycka om personerna i boken.

Det här är en bok där jag inte tycker om någon av karaktärerna.

Men, boken är spännande
 och eftersom jag ville veta hur det hela hängde ihop,
(även om jag hade mina aningar ganska snart) så fortsatt jag att läsa.

Det är en väldigt mörk, otäck, obehaglig och nästan osmaklig berättelse. 

Så , nej, det har inte varit en av mina bästa lässtunder....

Här är lite om bokens handling:

"Efter en lång tids frånvaro är journalisten Camille Parker tillbaka i sin gamla hemstad. 
Hon är ditskickad av sin arbetsgivare en tredje klassens Chicago-tidning 
för att rapportera om två unga flickors försvinnande. 
Camille är motvilligt inhyst i sitt föräldrahem, 
där hon på nytt konfronteras med sin distanserade mamma
 och den brådmogna trettonåriga halvsyster hon knappt känner.

Hemsökt av mörka händelser ur det förflutna, 
och samtidigt bekymrad över det olustiga grepp hennes syster tycks ha om stan, 
brottas Camille med samma gamla behov av att bli accepterad som plågade henne under uppväxten.

När ledtrådar visar sig bli återvändsgränder
 identifierar sig Camille allt mer med de unga offren. 
Och till sist inser hon att hon inte har något val: 
Hon är tvungen att nysta upp sitt såriga förflutna
 om hon ska kunna klara sig ur den här hemkomsten med livet i behåll."

Äntligen en bra bok!

Fortfarande Alice

av Lisa Genova.

En finstämd skildring av en kvinna i femtioårsåldern som drabbas av demenssjukdomen Alzheimer.

Den här boken berörde mig djupt, 

jag fastnade efter att bara ha läst några rader. 

Författaren och lyckas verkligen att beskriva hur Alice sjunker djupare och djupare ner i sin sjukdom.

Boken är ganska tunn och lättläst, men otroligt välskriven och engagerande.

Läs!

Rekommenderar varmt denna bok!

Boken har också blivit film, 

jag hoppas kunna se den med.

Boken jag läste innan denna, och som jag trodde skulle vara bra efter att ha läst goda recensioner,

föll mig inte alls i smaken.

Flickan med snö i håret

av Ninni Schulman.

En typisk svensk deckare,

med en mordgåta och en kvinnlig huvudperson -en journalist, en nyskild ung kvinna med liten son - och så liten kärlekshistoria i det hela...

Det märks att författaren till boken själv har en bakgrund som journalist.

Hon har skrivit flera böcker, men jag vill inte läsa några mer. 

Nä, inget för mig... 

Sommaren utan regn

 av Maggie O'Farrell.

Efter att ha läst en bok som jag inte tyckte var bra - och som jag redan glömt bort - hade jag goda förhoppningar om att nu få en bra läsupplevelse när jag började läsa den här boken. Jag har läst några böcker av Maggie O'Farrel tidigare, som jag tyckt om. 

Och joo, den här boken började bra, men sen tröttnade jag... För det här är en dyster bok, om familjehemligheter, kriser i äktenskap och att inte passa in. Bokens huvudpersoner är en irländsk familj, en mamma och hennes tre vuxna barn som söker efter sin make och far, som plötsligt en dag försvinner. 

Men allt är som sagt väldigt dystert och tragiskt, inga ljuspunkter eller glädjeämnen, jag får ingen känsla för någon av huvudpersonerna. 

Jo, kanske lite för familjens yngsta dotter, hon med det annorlunda namnet Aoife ( irländskt namn, omöjligt att läsa eller uttala- passande för dyslektikern...)som brottas med dyslexi och har flyttat till USA och nu återvänder till familjen.

Jag fick kämpa mig igenom denna bok, för jag ville ju veta vart familjefadern tagit vägen, och få veta vad det var för hemlighet som föräldrarna bar på...

Nu ska jag läsa en annan bok!

Hoppas den här är bra:

Åtminstone en annan genre, 

det här är ju en deckare.

Äntligen

har jag läst ut den här boken;

Sista brevet från din älskade 

av Jojo Moyes.

Jag har läst några böcker av denna författare tidigare, som jag tyckt mycket bra om,

den HÄR och den HÄR t.ex.,

men denna boken tyckte jag inte var alls bra!

Jag brukar inte fortsätta läsa om jag inte gillar det jag läser, men jag ville veta hur det skulle sluta. 

Så jag kämpade mig igenom denna ganska tjocka bok.

Puh!

Boken är en kärlekshistoria, som egentligen är gripande, men jag hade svårt att fastna ändå. 

När man läser en bok vill man gärna känna sympati och tycka om huvudpersonen, men jag lyckades inte känna något för den svala Jennifer som är bokens ena huvudperson. Boken utspelas i två tidsåldrar, nutid och 60-tal, och bokens andra  kvinnliga huvudperson, Ellie,  - i nutid - tycker jag ännu mindre om...

Att  boken dessutom är rörig och hoppig i tidsperspektivet, gör också att det är vårt att fastna i den här berättelsen. 

Så, nej, läs inte den här. 

Välj en annan bok av denna författare istället!