Veckans Fönster

Är lite 

Drömmigt...

Jag sitter här och drömmer mej bort lite...

Till början av oktober förra året.

Jag håller på att göra en fotobok 

med bilder från förra höstens tjejresa tillsammans med min syster.

Vi var i vackra, vackra Normandie.

Måhända kan det vara den vackraste delen av Frankrike?!?

Jag blev i alla fall helt förälskad i Normandie.

💗

För övrigt har det varit en intensiv vecka...som vanligt.

Och jag har däckats av en jobbig förkylning, 

och varit hemma idag.

Och drömt mej bort lite grann...

...ännu mera Normandie!

Efter att vi varit i Honfleur stannade vi till i tvillingstäderna Trouville och Deauville. 

Trouville åkte vi mest bara igenom, 

men i Deauville tog vi oss ner till strandpromenaden och den breda sandstranden.

Deauville är den mest fashionabla staden, med enorma palats till hus, lyxiga hotell och svindyra märkesbutiker.

En sommarstad  för de rika och berömda, ända sedan 1800-talet.

I Deauville hålls varje år en filmfestival, 

Här står vackra gamla badhytter på rad, 

här får berömdheter inom filmens värld en alldeles egen badhytt.

Sandstranden är enorm..!

Läckert med alla hopfällda parasoller,

som ett konstverk.

För 16 år sen, 

i juli 2002, var jag senast i Normandie.

Jag letade fram ett gammalt fotoalbum, och hittade bilder från den resan.

Här står jag med mina barn 

- alla mina fina killar -

på strandpromenaden i Deauville.

Det var soligare och varmare väder nu, i oktober, 

än det var i juli 2002...

Här är min yngste,

han som alltid älskat djur.

Han "hittade" en hund när vi stannade och köpte cider 

hos en lokal tillverkare längs en väg utmed kusten.

Och här står jag, 

i en liten stad längs Route du Cidre.

Ojoj, åren går...

Så roligt att titta på gamla bilder!

En helt ljuvlig höstdag i  vackra Honfleur, Normandie.

För ganska precis en månad sen.

Sol, värme, 

vackra hus, hav, 

äta lunch utomhus, 

titta på konst, 

(en konst-ig hund...)

och köpa lite också...

Längtar tillbaka!

Idag hände något som gjorde mej både ledsen och besviken på jobbet...

Vi hade något färre barn än vanligt, men också färre personal. 

Både lediga och sjuka och vabbande gjorde att vi idag var totalt tre pedagoger på två avdelningar 

och tillsammans hade vi 21 barn. 

Och det gick ju bra, för vi samarbetade förstås.

Det som gjorde mej upprörd var att den tredje avdelningen på förskolan, den med de yngsta barnen, 

där var totalt sex barn närvarande och alla tre pedagoger på plats idag. 

Sex barn på tre vuxna alltså. (= 2 barn/vuxen)

För mej är det i en sådan situation helt självklart att en av dessa tre pedagoger går över och arbetar på de avdelningar som saknar personal.

 Men så var inte fallet.

De tyckte att de hade fullt upp med sina små...

Jag blev både arg, ledsen och besviken på hur svårt det är för vissa att vara hjälpsamma och bry sig om varandra lite.

Och vi jobbar i förskolan, 

där det är av största vikt att föregå med gott exempel för barnen....

Veckans Fönster

Ett Veckans Fönster på en onsdag istället för fredag.

För jag tycker vi behöver titta ut genom  det här fönstret, för att se något ljust och 

-Färgrikt-

istället för det gråa och mörka

som jag breder ut sig mer och mer för varje dag...

November precis bakom hörnet nu, 

mörka november...

Staden där utanför fönstret är

Honfleur i Normandie.

Mera Normandie;

En morgon med tunga moln på himlen, där ute över det stora havet i Coursuelles-sur-mer.

Vi bestämde oss för att utforska invasionsstränderna, 

och stannade först i
Arromanches.

Havet var lååångt där ute, 

och vi kunde gå omkring på stranden/havsbottnen 

där resterna av landstigningshamnarna låg kvar
sen den ödesdigra dagen i juni 1945 då då många unga män miste livet här.

Vi körde vidare längs kusten, 

på smala vägar genom små byar 

och förbi de vita korna som låg och idisslade i hagarna, 

till
Omaha Beach 
och den gigantiska amerikanska krigskyrkogården.

Alla dessa vita kors och gravplatser är omtumlande och väldigt känslosamt att se.
Det grå och duggregniga vädret kändes väldigt passande här.

 Hela området är fridfullt och värdigt,
trots att det gått många år så kändes det väldigt nära inpå....

Framåt eftermiddagen drog molnen iväg, och himlen blev blå igen. Efter ett lunchstopp i Sainte-Marie-Eglise, (där jag åt en sååå god galette, fransk bovetepannkaka fylld med chevre, nötter, honung och sallad) körde vi vidare, 

till den lilla staden Barfleur
 som ligger på "toppen" av Normandie. 

En lugn och stillsam stad, med en stor hamn. 

Det kändes som om vi hamnat i England...

Innan vi vände tillbaka igen åkte vi ut till Gatteville, 

en pytteliten by, 

och den stora fyren som ligger här ute på udden.

Vackert!

Veckans Fönster

-ROSIGT-

Vackert vissnande rosor och stängda fönsterluckor på det här stenhuset i 

Gatteville, Normandie.

Veckans Fönster

Fredag!

Och tid för lite vila ett par dagar...

En röd bänk i solen under ett fönster i 

Beuvron-en-Auge,

Normandie

Å...

att jobba igen är stress, stress, stress! 

Vi har verkligen full fart på jobbet, och jag är fullkomligt slut när jag kommer hem. 

Många barn, friska barn och glada barn, och det är ju underbart med barnen. 

De ska naturligtvis få den tid de behöver!

Men allt annat som ska göras som inte hinns med, 

eftersom barnen är prioritet. 

Dokumentation, planering, reflektion och därutöver möten och förberedelser inför utbildningar.

Det stressar mej...

Jag har alltid kunnat hantera den här stressen, 

men nu...

jag vet inte...

Det känns som om jag alltid har hjärtat i halsgropen och ett kaos i min hjärna över alla de där måstena.

Jag borde ju vara utvilad och pigg efter en veckas semester,

men känner mig bara trött, trött, trött...

Men...

semestern var ljuvlig,

och det är härligt att ha dessa dagar att minnas när det känns tungt.

   

En av de första nätterna blåste det upp till storm, och orkanvindar utanför vårt fönster.

Det dånade hela natten, 

av vinden och havet där utanför.

Så, 

istället för att fortsätt utforska kusten, 

så blev det 

- en dag på landet!

På slingriga vägar åkte vi runt,

"Route du Cidre"

Stannade emellanåt i små byar, 

Alltså dessa hus...! 

Man blir helt betagen.

Tänk att bo såhär!?!

Den här byn heter

  Beuvron-en-Auge.

Här stannade vi och åt lunch. 

Jag som älskar fisk åt naturligtvis en fiskrätt.

Gott!!

Cider och calvados,

andouille, (en speciell korv)

äpplekaka; tarte au pommes och så madeleinekakor, Marcel Proust favoriter,

det är bara några av Normandies godsaker.

Och så ost förstås!

Jag åt världens godaste camemberost till frukost varje morgon...mmmm.

En ask sådan ost fick följa med hem!

Galette är en annan fransk god maträtt; pannkaka gjord på bovetemjöl, med fyllning på/i. 

Jag åt en med chevreost, honung, nötter och sallad. Gott!

Här betar producenterna, 

de vita korna.

Efter en härlig dag på landet

 var det skönt att komma tillbaka till vågornas brus vid hotellet igen!