Ninnie

När jag var på ett möte på rehab nu i veckan,

(där jag går på behandling för min utmattning)

 fick jag göra ett test angående hjärntrötthet.

Att vara hjärntrött är ju något som inte syns utanpå,

inte kanske märks för andra än en själv,

och ibland kan faktisk jag själv tvivla på dessa symptom.

För är det inte bara som jag inbillar mig?

Är det kanske inget fel på mig alls?

Jag kanske bara är sjåpig?

Det är på något sätt lite skämmigt -

den här sjukdomen.

Att vara trött...det är väl bara att "komma igen"!

Trötta är väl alla emellanåt...

Nåväl, jag gjorde det här testet.

Om man fick en summa på 10,5 eller mer i svarsummeringen

så visar det på problem med hjärntrötthet som behöver behandlas eller utredas.

Summan på mina svar blev 18.

Det kändes först jättehemsk.

Jag blev rädd.

Men sen tänkte jag att "ok -så bra. Nu vet jag vad det är för fel på mig.

Jag ÄR hjärntrött".

Så nu får jag istället ta mina symptom på allvar.

Och lära mig att leva med den här nya hjärnan,

så att den kan läka för att så småningom bli lite piggare.

Och jag behöver inte tänka att jag är svag och skämmas för att jag inte orkar.

Jag hittar inte på, jag är faktisk sjuk och det finns fler än jag som mår så här.

Det är svårt att tro - för som sagt;

det syns inte utanpå.

Man kan se glad och pigg ut - trots att hjärnan inte är pigg.

Men...

idag är det fredag

och jag har fyllt huset med höstiga fredagsbuketter!

Ja, mina dahlior blommar fortfarande!

Igår var min bror här hos mej. 

Han har fått tillbaka sitt körkort 

efter att han nu tillfrisknat efter sin stroke som han drabbades av för snart ett år sen.

Hurra vilken lycka och befrielse för honom,

att kunna ta sig dit han vill när han vill utan att vara beroende av skjuts eller att ta buss!

Så nu kunde han ta bilen hit,

och vi åt lunch tillsammans och var ute och promenerade.

Mysigt!

Hoppas på lite sol till helgen, 

kanske att vi kan ta en tur ut på sjön med båten innan vi ska ta upp den för vintern!

Trevlig helg!