Ninnie

 Jag hittade den här boken 

när jag rensade i min bokhylla inför flytten.

Den lilla bokhandeln i Paris

av Nina George.

Den började jag läsa för några år sen, men gav upp ganska omgående då jag inte tyckte om den.

Men av någon anledning hade jag tydligen sparat den i bokhyllan.

Så jag tänkte att jag skulle ge den en ny chans, 

och tyckte faktiskt bättre om den.

Till en början...

För efter ett tag blev jag ganska trött på den här romanen, 

och gav slutligen upp, jag orkade inte läsa ut den.

Det känns som om författaren inte riktigt kunde bestämma sig för vad hon skulle skriva för typ av bok...

En feel-good roman, som man får intrycket av i början av boken?

Boken börjar ju så, då man får möta huvudpersonen Monsieur Perdu med sitt bok-"apotek" på en pråm i Paris.

Eller en reseberättelse? 

Som boken blir till då Perdu kastar loss och ger sig ut på en resa söderut genom Frankrike.

Eller en visdomsbok för hur man ska leva sitt liv 

och hur man ska överleva en kärlekssorg? 

Det är det Perdu försöker göra - och har gjort i tjugo års tid.

Ja, det bli mer och mer underligt och tradigt, 

dystert och ledsamt, 

och jag blir ganska trött på karaktären Perdu som är konstant deppig.

Det enda som fångade mig var skildringarna av resan längs floderna i Frankrike,

vackert och inbjudande beskrivet.

Men det räckte inte för att jag skulle orka läsa vidare.

Nej, läs inte den här boken!

Jag har dock läst en annan bok av Nina George,

den tyckte jag mycket om;

Den lilla bistron i Bretagne

HÄR har jag skrivit om den.

Jag har precis börjat på en annan bok som jag hittade i min bokhyllerensning;

En doft av apelsin 

av Joanne Harris.

Här hamnar man också i Frankrike, 

men den här boken tilltalar mig mycket mer!