Ninnie

Jag läste den här:

Hennes nya namn

av Elena Ferrante.

 Det tog lång tid att läsa denna tjocka roman,
och nu saknar jag lite mina italienska väninnor, Lenu och Lila.

Jag läste den första boken, Min fantastiska väninna, för ett tag sen, och tyckte inte alls om den.
Så här skrev jag om den i juli 2017:

"Nästa sommarläsning var en bok som höjts till skyarna av alla...

utom av mej!

För jag gillade inte alls den här boken, och förstår inte riktigt den här författarinnans storhet.

Det är knappt att jag vågar säga det...

Men

Min fantastiska väninna,

av Elsa Ferrante

var inte alls en bok jag föll för.

Pratig, rörig. Berörde mej inte.

Jag kämpade mej igenom den..."

Men så såg jag serien på HBO som gjorts efter den här,
vilket gjorde att jag blev nyfiken på läsa den efterföljande boken.
Jag tyckte bättre om serien än boken -som jag upplevde väldigt rörig.
Här fick jag en tydligare bild av miljöerna
och inte minst av alla de människor som figurerar i berättelsen.

Så  - den här boken tog mej med storm,
och nu har jag även köpt de efterföljande två romanerna som ligger här och väntar på att bli lästa.

Men innan dem läser jag just nu en lite tunnare och lättlästare bok, 

den här:

Den lilla bokhandeln runt hörnet

av Jenny Colgan.