Ninnie

 Vips så är det måndag igen, och sista veckan i januari.

En månad har redan passerat detta år.

Jag påminner ofta mig själv om att vara i nuet istället för att längta efter framåt.

Till våren, till varma vindar, gröna träd...

för dit kommer vi ju och snabbare än vi anar.

Jag tror att många med mig ser framåt istället för att vara här och nu,

är det inte så?

Om några månader har det gått ett år sen jag sa upp mig från mitt arbete som förskolelärare,

efter att ha varit sjukskriven en längre tid i en stressdiagnos (utmattning).

Det blev ett ledsamt slut på mitt yrkesliv. Som en kraschlandning, 

det tog slut så abrupt.

Man identifierar sig så mycket med sitt yrke, sitt arbete. Det är inte konstigt,

det är ju en så stor del av ens liv och tar så mycket av ens energi.

 Ja, jag trodde att jag skulle kunna komma tillbaka,

på något sätt och i mindre omfattning, men det blev inte så.

Jag tyckte ju om mitt arbete med barn,

men de senaste åren blev det en fruktansvärd och omänsklig arbetsmiljö i förskolan.

Det var det verkligen en befrielse att slippa den!

Mitt liv är så annorlunda nu, när jag inte jobbar på heltid längre.

Jag känner mig som en friherrinna!

Men jag jobbar lite ändå, några timmar i veckan som personlig assistent.

Det passar mig perfekt. Det är precis lagom och lugnt och skönt 

jämfört med min tidigare erfarenhet av vad det är att jobba!

Men som sagt...

trots att jag lever ett lugnare liv nu så går tiden fortfarande så fort!

Några bilder från helgen;

En shoppingtur i lördags

Var inne i en jättefin retrobutik.

Den här vill jag gärna ha...

Åt lunch och fikade...

Min fina syster fyllde 53, och bjöd på fika.

En fin helg!