För precis en månad sen hade jag med en bild på "Ordlös Onsdag" som en av mina pionplantor på väg upp ur jorden.Titta så de ser ut idag! 
Idag har jag varit med om ett underbart ögonblick. Jag har en liten pojke på jobbet, 2 år i juni, en liten, tunn, späd gosse med hjärtfel. Han har kämpat i flera veckor med att lära sig att trampa runt med tramporna på vår minsta trehjuling, men han orkar inte så länge p.g.a. sitt hjärta, utan måste vila i mitt knä med jämn mellanrum. Idag lyckades han! Å, vilken lycka som lyste ur hans ögon, när han orkade trampa runt två varv runt sandlådan, innan han var tvungen att vila igen. Hela han bara lyste av stolthet och glädje, lille gubben....
4 kommentarer:
Vilka vackra blombilder. Man blir verkligen rörd av det du berättar om den lille pojken. Åh vilken söt liten kämpe.
Vilket härligt ögonblick att bevittna och spara i minnet...
Man blir rörd bara av att tänka på det.
Men vad det går fort i trädgården! kan det inte hejda sig lite annars är allt utblommat när jag kommer hem i juli!
Må så gott! Ninni
åh, jag blir alldeles tårögd när jag läser om den lilla pojken. vilken stolthet och vilken lycka. vackert.
Visst är livet och livskraften i växter och barn underbar :-)
kram
Cattis
Skicka en kommentar