Vips så var det fredag igen.

En gråmörk och mycket regnig novembervecka har passerat.

Ja, och halva november har redan gått!

Tiden bara rusar fram.

Förut när jag jobbade heltid, 

 då var det ju full rulle och inte konstigt att tiden gick fort. 

Men nu??

Numera jobbar jag bara en dag i veckan,

och så hämtar jag Sam och Sally (oftast) en eftermiddag i veckan.

Däremellan är jag "friherrinna",  dvs inga måsten.

Ändå rusar tiden snabbt förbi!

Konstigt.

I måndags när jag hämtat barnen och så satt vi och pratade vid matbordet,

om hösten, naturen och att alla fina höstlöv är borta nu.

Då sa Sam; "Jaa, tiden går så fort"!

Jag blev lite paff. Tänk att t o m en sjuåring tycker att tiden går fort!?!

När jag var barn - då upplevde jag nog snarare tiden gick sakta.

Jag tror vi lever för hastigt, allihop numera.

Fyller våra dagar och vår tid med för mycket, 

inte minst för mycket intryck och information via alla sociala medier.

Jag blir ibland så trött på alla sociala medier,

och orkar inte bry mig. Kopplar ner och av, 

- läser, målar, skriver och är ute i naturen istället.

Idag gick jag en långpromenad, åtta kilometer.

Å, det var sååå fint ute.

Här står den gamla ryggåsstugan, den som en gång varit fattigstuga.

Solen försökte tränga igenom dimmolnen,

efter en kall och frostig morgon.

Där uppe i det röda huset bor vad jag först trodde var en "liten tant".

Jag har träffat henne och pratat lite när jag gått förbi. 

Efter några möten förstod jag dock att hon är ett par år yngre än jag! 

Haha, jag har ju svårt att fatta att jag själv inte är en "tjej" längre.

För inuti är jag ju fortfarande samma tjej som jag alltid varit!

(Till mitt försvar kan jag säga att kvinnan har varit sjuk, är lite krum och ser väldigt tärd ut)

Glitter i träden!

Nere vid sjön, på andra sidan än där vi bor.

Lillön skymtar där ute.

Det finns två öar i vår sjö, som naturligtvis heter Lillön och Storön.

Gick förbi den gamla gården,

 med den ståtliga ladugården.

När jag nästan var hemma igen gick jag ner hit,

till "min" badklippa och tog veckan kalla bad.

En magiskt och lite trolskt stämning.

Alldeles knäpptyst. 

Stilla, inte en vindpust.

Dimslöjor som steg ur sjön.

Och vattnet var ungefär lika kallt/varm som luften.

Friskt! Kallt! Livgivande!

En varm känsla av tacksamhet och lycka efteråt.

 Jag önskar alla en fin helg!

🩵

En novemberdag med solsken!

Perfekt dag för veckans kalla bad.

En verklig energi-kick!

 Både kalla doppet och november-solen.

Jag tycker om den här björken.

Den klamrar sig fast med sina rötter runt klippan,

böjer sig ut över sjöns vatten.

Vilken livskraft!

Plockar med mig en fredagsbukett,

med lingon- och blåbärsris, 

bruna ormbunksblad,

torra fröställningar från sommarens blommor 

och en kvist med några lysande gula lönnlöv.

Naturen bjuder alltid på något vackert!

Så mycket färg!

Måste passa på att njuta av de glödande höstfärgerna

snart är det mesta bara grått och brunt...

Och där sitter grannens katt och spanar på mig!

Ha en fin helg!

 Dessa böcker läste jag i 

oktober:

Den ljusnande framtid

av Helena Dahlgren

Den tionde sista delen i serien "Ellens val".

I denna avslutande bok ligger fokus främst på Ellen,

och det tycker jag var fint eftersom det också var med henne som huvudperson som serien startade.

Jag har tyckt om att få följa de olika kvinnorna och deras liv i tiden kring första världskriget.

Att få ha tagit del av historiska händelser från mitten på 1910-talet till -20 talet,

och framför allt då kvinnornas kamp för lika värde, jämställdhet och rösträtt,

och hur det var att leva i Sverige under en tid där ett stort världskrig pågick.

Även om jag ibland tyckt att det varit lite för mycket feelgood över böckerna,

hade gärna önskat lite mer realism, 

så är de ju samtidigt skrivna så att jag lätt fastnade och ville läsa mer. 

Genom att ha läst dessa böcker har jag insett hur mycket som hänt på 

dessa 100 år i kampen för jämställdhet. 

Inser samtidigt att det faktiskt återstår mycket som fortfarande behöver göras!

Frälsarkransen 

av Kristina Ohlsson

Fjärde boken i deckarserien som utspelar sig på Hovenäset i Bohuslän.

Jag läser inte ofta deckare, men de här böckerna gillar jag!

Denna fjärde bok är precis lika bra som de tidigare.

Jag njuter av att träffa huvudpersonerna August Strindberg och Maria Martinsson igen,

och alla andra bikaraktärer som man känner igen från de tidigare böckerna.

Det är en mycket berörande 

och väldigt obehaglig mordgåta i denna fjärde bok.

Trots det obehagliga finns ändå positivitet och hopp, 

värme och medmänsklighet.

Och alla vackra miljöbeskrivningar av den bohuslänska sommaren!

Det gör att jag njuter av läsningen trots det hemska som händer.

Under stjärnorna i Paris

av Karolina Schützer

Den här boken gillade jag så mycket!

En varm, fin och känslofull berättelse om att omvärdera sig själv och sitt liv.

Boken handlar om Sophia, en kvinna mitt i karriären, 

som hamnar i Paris då hon fått ärva en bar av sin nyss avlidna mormor.

Miljöbeskrivningarna från Paris kring baren på Rue Notre Dame des Champs 

och de övriga plasterna i Paris är så väl beskrivna att det känns som att jag är där.

Och ja, jag har faktiskt varit precis just där,

där romanen utspelar sig!

De här bilderna tog jag när jag var i Paris i september 2014,

och promenerade omkring här i kvarteren vid Jardin Luxembourg!

Ja, den här boken var en perfekt feelgood-roman,

med vackra miljöer, fina karaktärer, sorg, glädje och kärlek,

och så en hel del mat! 

Blev så sugen på att laga några av Sophias mormors maträtter med äpplen.

Jag älskar äpplen!

Och Paris längtar jag alltid tillbaks till...

November är här.

Vi har haft finaste vovven här hos oss,

Tage.

Hans husse och matte; Emil och Alice ska bygga ut sitt lilla hus 

och vill förstås ha gammaldags fönster som passar i deras gamla torp från mitten på 1800-talet.

I Brålanda i Dalsland finns ett snickeri som gör sådana, så de skulle åka dit för att titta.

En resa på ett par timmar, enkel väg.

Tage ville de helst inte ha med sig, 

men vi ville gärna ha honom hos oss såklart!

Så vi hämtade honom i fredags kväll.

Blev bjudna på tacos...

...och fick prata lite med lille Valter.

Han är så gullig!!

"Pratar" med hela kroppen!

I lördags var det en fin dag!

Solsken och milt ute.

Vi gick ut på långtur!

Upp till bokskogen, det var längesen vi var här.

Ännu finns det löv kvar på träden, 

även om de flesta låg på marken.

Och på picknickbordet som står här mitt i bokskogen!

Det finns fortfarande gula kantareller i skogen!

Vi har såklart också tänt ljus hos dem vi saknar.

Tage var med när vi var vid min systers grav, på den stora kyrkogården i stan.

Massor av människor här, i går precis när mörkret började falla.

Vackert med alla ljus!

Men Tage är en lantis -

han blev alldeles snurrig av alla människor som var här!

Men här sitter han fint vid min systers grav.

Finaste vovven!

💛

 Höstlovsvecka, och de vackra höstfärgerna sjunger på sista versen.

Snart tar det alltmer brun-gråa över.

Jag tycker om hösten, 

i alla fall september och oktober då naturen exploderar i lysande höstfärger.

Men sen...

Sen när dagarna blir kortare, mörkret och det grå och bruna tar över,

nej, det tycker jag inte om.

Det påverkar mig väldigt mycket, mörkret och färglösheten.

Jag blir lite låg, och känner av min trötthet och begränsade energidepå mycket mer.

Det kan kännas som en evighet tills det vänder mot ljus och färg igen.

Men...

allt har sin tid

I går lystes min dag upp av två av mina barnbarn,

Sam och Sally!

De har ju höstlov nu, och lediga från fritids och förskola hela veckan.

Två dagar med sin pappa, en dag med mamma, en dag vardera med sin farmor och mormor!

 

Heldag med mina gullungar - så mysigt!

Innelek på förmiddagen.

Men efter lunch gav vi oss ut på äventyr i skogen.

Barnen älskar att vara ute i skogen, lika mycket som jag!

Men innan vi gav oss iväg så skrev barnen önskelista till tomten.

Ja, det är ju faktiskt snart jul...

Det finns ett ställe i skogen där tomtarna bor.

Jag vet inte vem som smyckat den här skogsbacken med dessa keramik-tomtar.

De ser ut att vara egen-gjorda, och har stått här länge.

Varje år dyker det upp några nya.

Barnen har aldrig varit här, 

så det blev ett spännande äventyr att lämna önskelistor till tomten här!

"Snälle tomtefar, säg till dina nissar i skogen att läsa våra önskelistor"!

- säger Sam.

Sen gick vi ner till sjön.

Inte vår sjö, utan den mycket större sjön som är förbunden med vår.

Kasta stenar så det plumsar,

och fika!

Sen gick vi upp på den höga klippan!

Hejhej!!

En väldigt mysig höstdag!!!