måndag 16 november 2009

Liten Tuva,
världens sötaste lilla kattunge, hälsade vi på i lördags.
Min son J som bor i Trollhättan med sambon, min svärdotter F, har skaffat sej en liten svartvit sötnos, mjuk och gosig, och full av bus och spring. Och efter allt bus och spring blev hon helt utmattad, och sov gott på mjuka fällen.
När J var liten, runt tre år tror jag, önskade han sig en katt.
"Mamma, jag vill ha en katt som kan gå på vårat golv"!
D.v.s. en levande, en som kunde , inget gossedjur. Men det fick han aldrig....
Men nu, J, nu har du en som både går och springer på ditt golv!
Det finns önskemål i familjen att skaffa en katt när vi flyttat till det nya huset, men mellansonen fick en ganska kraftig allergireaktion när han var med Tuva, så det känns tveksamt tyvärr....

2 kommentarer:

Marie sa...

Katter är så goa, vi hade katt en stund (världens sötaste) men tyvärr lockade den stora vägen och vår lilla katt finns inte mer. Tror inte vi skaffar katt på nytt, då måste vi flytta först. Kram

Espresso sa...

So sweet :D