Visar inlägg med etikett Böcker. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Böcker. Visa alla inlägg

fredag 13 december 2024

Idag är det Lucia-dagen,
men jag har inte sett en enda Lucia jag. 


Sally skulle vara Lucia med glitter i håret idag berättade hon förväntansfullt då vi sågs senast.
Hon som älskar glitter och vackra ting!
Men det blev förkylning och krasslighet istället...


Lite frostigt ute på dagens promenad i förmiddags, 
men sen blev det regn och plusgrader.

Istället för Lucia-bilder ska jag tipsa om några bra böcker.
Kanske något att läsa i jul..?

Dessa böcker läste jag under november månad:
Käraste vänner


av Katarina Widholm.

En underbar bok som jag läste på en underbar plats,
en solig och varm terrass i södra Spanien.
Kan ju inte bli bättre än så!
De är så bra, de här böckerna om Betty, jag älskar att läsa dem och
få följa hennes liv i början och mitten på 1900-talet.
Så varmt och levande berättat, så trovärdigt i både miljöbeskrivningar och språk.
Det är som att förflyttas i tid och rum.
Att få läsa om Bettys vardagsliv och allt som händer henne är lika intressant som att få ta del av
det som händer i samhället och världen på den tiden.
Hur det var att vara kvinna på den tiden, 
oavsett om man var hemmafru, yrkesarbetande eller kanske ensamstående mor. 

Fantastiska böcker och jag ser fram emot att få läsa den fjärde (sista?) boken om Betty!
Missa inte att läsa dessa böcker!!!

Sen läste jag den här, som jag köpte på flygplatsen innan vi åkte till Nerja:

Ta min hand


av Dolen Perkins - Valdez

Detta är en skakande berättelse med verklighetsbakgrund,
om hur unga, fattiga färgade flickor på ett grymt sätt
 tas ifrån rätten att bestämma över sin egen kropp, sitt eget liv.

Boken utspelar sig på 1970-talet i Alabama, USA,
där man får följa den nyutexaminerade sjuksköterskan Civil på hennes första arbetsplats,
en familjeplaneringsenhet.
Det råder rasism här i södern, och det anses att unga färgade flickor och kvinnor ska förhindras att skaffa barn. Civil, som även hon är färgad, ifrågasätter detta och man får följa hennes kamp.

Trots att detta är en bok som berör och upprör,
så tyckte jag den var skriven på ett lite platt och intetsägande språk.
Men - en bok som ändå var mycket tankeväckande och hemsk,
och viktig då detta är något som behöver berättas och inte glömmas bort!

Efter denna bok ville jag läsa något lättsammare och valet föll på den här boken:

Tistlar i handelsträdgården


av Jenny Clevström

Detta är andra boken om Pommie på Österlen, jag läste den första för ett år sen.
Men, den här boken var sådär...
Den lyckades inte fånga mig så som den första.
Visst, det är härligt att läsa om vackra Österlen, renovering av en vacker gammal skånelänga,
blommor, växter, katter, kärlek och relationer.
Men det räcker så, känner ingen lust att läsa fler i denna serie om Pommie och Frank.

Sen blev det en dansk roman,

Folkets skönhet 


av Merete Pryds Helle.

En mycket stark och berörande bok om  Marie, 
man får följa hela hennes liv, från den fattiga uppväxten på 1930-40 talet på Langeland till hennes liv som vuxen i ett nybyggt villaområde utanför Köpenhamn.

Boken påminner om Kristina Sandbergs böcker om Maj,
som berörde mig mycket. 
Så gör också denna bok, men här är allt är så mycket mer tragiskt.
Så mycket råhet, fattigdom och elände, så hårt och kargt.
Allt så äkta beskrivet att jag kan känna lukten av de två korna
 som Marie handmjölkar i den medfarna lagården,
eller oset av mat och spisrök i det lilla huset där Marie bor 
med sin utarbetade mor och hårdhänta far och alla sina syskon.

Men också glimtar av ljus, 
som vackra sommardagar när livet känns skönare att leva.
"Marie hade rensat jordgubbar och lagt dem i de vackra skålarna med prästkragar på kanten 
och strött ett tunt lager av det fina sockret över. -. 
Vinbären hängde gulvattniga på buskarna och sög åt sig sol. - .
Marie kände sig lika ljusgrön som skogen, nyutsprungen och frisk."

Ja, jag tyckte om den här boken, trots allt elände som hände.
En välskriven släkthistoria, där Merete (författarinnan själv) 
så småningom finns med, hon är dotter till huvudpersonen Marie.
En bok som innehåller så mycket,
som är både vacker och grymt ful på samma gång.
Och jag tänker på hur mycket fattiga - och i synnerhet kvinnor! - fått uthärda under historiens gång
och hur mycket som faktiskt ändå blivit så mycket bättre.

Läsvärd!!

Ja, det var de fyra böcker som jag läste i november.

Nu är det fredag kväll,  och vi har en gäst här; fina Tage.
Vi är hundvakter tills i morgon, eftersom Tages husse och matte är iväg på julbord.
Så ikväll blir det "På spåret" med en hund i soffan..!

fredag 8 november 2024

 Vad jag läste i oktober:

Biodlaren från Aleppo


av Christy Lefteri

En djupt gripande och dramatisk berättelse.

I Aleppo, Syrien bor Nuri med sin fru Afra och deras son.
Afra är konstnär, och Nuri är biodlare.
Men det bli krig, deras lilla son blir dödad,
de förlorar allt och tvingas fly.

Stundtals var det svårt att läsa den här boken,
för  det är så mycket hemskt som händer dem.
Och jag tänkte att "här sitter jag och tycker att jag har svårt bara att läsa om detta,
och så finns det människor som lever mitt i det här"!

Handlingen utspelar sig växelvis i Aleppo och i England dit de så småningom kommer, 
och i flyktingläger på olika platser de kommer till under sin flykt.
Det är mycket hemsk och gripande berättelse om att vara krigsflykting, 
mycket trovärdigt och levande beskrivet.

Ja, det är betungande läsning, men ändå så vackert skrivet. 
Inlevelsefullt och med ett målande och poetiskt språk,
oavsett om det handlar om livet innan flykten eller den brutala verkligheten som flykting. 
Det gör att jag fortsätter att läsa, trots att det stundtals är smärtsamt och tungt.
Det här är en bok som alla borde läsa!!!


Sen ville jag läsa något lättsammare 
och fastnade för den här:
Agnes, Louis, Paris


av Johanna Ranes.

En kärleksroman om två nyblivna unga läkare, Agnes och Louis,
som faller för varandra. 
Redan från början anar man dock att detta inte bara är en kärlekshistoria,
den rymmer också sorg, hemligheter och brustna drömmar.
Att ta sig till Paris är något de båda drömmer om och planerar att genomföra tillsammans,
men det blir inte riktigt som de tänkt sig.

Jag tyckte att kärlekshistorian mellan Agnes och Louis
 inte berörde mig så mycket, det kändes som att de egentligen inte passade ihop.
Trots det så är det en fin och känslosam berättelse.
 Man blir påmind om att ta vara på livet, och dem man älskar.
Att leva här och nu!
Läsvärd!

Till sist en bok av den japanska författarinnan
Hiromi Kawakami:


Senseis portfölj

En alldeles underbar liten bok, som jag hade svårt att släppa!
Och efter att jag läst den undrar jag varför den egentligen var så svår att lägga ifrån sig,
för det händer ju liksom ingenting i den här boken.
Trots det innehåller denmycket!

Boken handlar om Tsukiko, en kvinna som närmar sig 40.
Man får inte veta så mycket om henne, mer än att hon lever själv,
arbetar på kontor och är mycket ensam.
Av en slump träffar hon på sin gamla lärare från gymnasiet,
som nu är runt 70 år. 
Hon kallar honom Sensei, vilket är det japanska ordet för magister.

De träffas på små restauranger och barer, där de äter gott och dricker
(mycket!) och pratar med varandra.
Ibland åker de iväg någonstans, tex till skogen för att plocka svamp.
 Deras relation utvecklas, trots åldersskillnaden.
 De kommer varandra så nära, dessa två ensamma människor.
 Deras vänskap blir till djup och innerlig kärlek.

Å, vad tyckte om denna bok!
Underbar, vemodigt vacker, lågmäld, charmig.
Stillsam och dramatisk på en gång.
En bok jag kommer att minnas!

söndag 13 oktober 2024

 Vad jag läste i
September:


Paradishamn
av Erika Olofsson Liljedahl

Den här boken utspelar sig i Mölle, 
den vackra lilla badorten vid foten av Kullaberg i Skåne, på 1930-talet.
Två unga kvinnor är huvudkaraktärer i boken;
fiskardottern Hilda som säsongsarbetar på det fina badhotellet och hotellägardottern Ester.
Boken är skriven ur båda kvinnornas perspektiv,
 och även perspektiv från hotellet självt vilket ger en extra dimension till berättelsen.
Jag tyckte mycket om den här boken.
Den känns äkta och trovärdig, med tidstypiskt språk och detaljer.
Vackra och levande miljöbeskrivningar,
 ja, helt enkelt en välskriven och fin bok!


Vi mår bättre i morgon
av Tatiana de Rosnay

En uppslukande roman som fångade mig från första meningen,
av en av mina franska favoritförfattare.

En bok som bjuder på mystik, familjehemligheter, dramatik och mycket känslor.
Jag tyckte mycket om och kände med bokens båda huvudkaraktärer, 
både den yngre och den äldre kvinnan. 
Boken har också fokus på författaren Emile Zola,
och hans liv och litterära verk finns inflätade i berättelsen.
Intressant tycker jag, visste inte så mycket om denne innan.

Boken utspelar sig i Paris, med namngivna gator och platser 
som jag naturligtvis var tvungen att kolla upp på Google Maps..!

Jag har läst flera böcker av Tatiana de Rosnay,
de har alla varit mycket bra och denna bok var absolut en av de bästa jag läst av henne!


Brittas arv
av Eleonore Holmgren

Tidigare i år läste jag Eleonore Holmgrens fina debut roman,
Sista sommaren, och denna bok är alltså uppföljaren till denna.

Även denna en underbar bok om vänskap och relationer över åldersgränserna.
En så fin och varm bok som tar vid där den förra boken slutade,
om att ta vara på livet och vara rädda om varandra.
En berättelse som innehåller både allvar och glädje,
kärlek och sorg. 
En härlig bok!
Jag hoppas på en fortsättning till,
för jag vill läsa mer om människorna i boken!

onsdag 18 september 2024

Sommarens läsning,
 juli och augusti:

Elizabeth är försvunnen


av Emma Healy.

Den här boken köpte jag på Erikshjälpen, tyckte den verkade intressant.
Bokens huvudperson är en äldre kvinna, Maud, som tror att hennes väninna är försvunnen.
Men ingen tror på henne, eftersom hon är dement.
Samtidigt handlar det också om en ung kvinnas försvinnande sjuttio år tidigare,
Mauds syster.
Den parallella berättelsen om hur Mauds syster försvann ger lite spänning till berättelsen,
annars tycker jag att det var en tragisk och ledsam bok att läsa.
Hur det kan vara att vara drabbad av demens, 
och inte kunna lita på sig själv och sina tankar är dock väldigt trovärdigt skildrad.

Sömmerskan och friheten


av Karin Härjegård

Uppföljaren till Kallbaderskan bland fjällen,
som jag läste i våras och tyckte väldigt bra om,
så mina förväntningar var höga på denna bok.
Och de infriades, för även denna bok var en riktig pärla, en bok att bli glad av!
En varm och fin berättelse, med karaktärer man direkt tycker om och 
så verkliga och lockande miljöbeskrivningar.
Ja, jag måste ju ta mig till Härjedalen någon gång!

Skuggläge


av Kristina Ohlsson.

Tredje boken om antikhandlaren August Strindberg och polisen Maria Martinsson.
Jag har läst de föregående, 
och tyckte lika bra om denna som de tidigare.
Välskriven, med härliga karaktärer och förlagd till en underbar miljö,
Hovenäset i Bohuslän.
Lagom spännande, klurig gåta, vackra miljöer,
korta kapitel som alla slutar med en "cliffhanger" så man har svårt att lägga ifrån sig boken.

Till sist den här vackra boken:

Räddaren av förlorade ting


av Ruth Hogan.

En bok med en sådan vacker utsida kan ju inte annat än vara bra!?
Ja, det var den också.
En bok som jag gillade mycket!
En bok med udda men mycket charmiga karaktärer,
som precis som titeln anger handlar om att förlora saker.
Inte bara ting, utan också människor, relationer, husdjur, drömmar.
En varm och härlig berättelse om vänskap, kärlek, 
sorg och lycka.
Jag gillade att den innehöll både allvar och humor,
och även ett inslag av magi och oförklarliga förmågor. 

En varm bok som jag njöt av att läsa!
(Tack för lånet, M!)

onsdag 17 juli 2024

Vad jag läste förra månaden,
i Juni:

Sanningen om ostrondykerskan
av Caroline Säfstrand.

Tredje boken jag läser av denna författarinna.
Tycker att hon är väldigt bra på att skildra livsöden som griper tag och känns äkta!
Jag fastnar direkt i boken,
om den äldre kvinnan Inez, en f.d författare, 
och den yngre Meja som hamnar i en situation av vilsenhet i livet,
och den starka vänskap som växer fram mellan dem.
Framförallt gillade jag hur karaktären Inez skildrades.
Det är en ganska tragisk och mörk handling,
men ändå skildrat med mycket ljus, hopp och värme,
och även lite humor.
Precis det som jag tycker om, 
jag vill ju bli glad av att läsa så det måste finnas ljus och hopp!
Dock tycker jag att bokens titel är lite missvisande.
Visst handlar det till en del om en ostrondykerska,
 men jag tycker nog att den mest berör sanningen om Inez!

Jag gillade den mycket!

Nästa bok innehöll inte mycket ljus eller hopp;

Den sista migrationen
av Charlotte McConaghy.

En skildring av en fiktiv framtid där allt hopp är ute för flertalet av jordens djurarter.
Bokens huvudperson ornitologen Franny har som mål att följa de allra sista silvertärnorna
 på deras långa resa från Grönland till sina häckningplatser på Antarktis.
Boken utspelar sig ombord på ett fiskefartyg där hon befinner sig för följa fåglarna.
Man får en intressant skildring av det tuffa livet på en fiskebåt, 
samtidigt som man under resans gång får tillbakablickar
 på Frannys kaotiska och ensamma liv.
Det är en hemsk berättelse om en inte alltför otrolig framtid.
Vart är vi på väg egentligen, vad är viktigt i livet? 
Hur behandlar vi vår gemensamma och enda jord??
 Egentligen inte en bok som jag tycker om,
 inte bara för den dystra skildringen av framtiden
 utan också skildringen av Frannys liv
 som bara gjorde mig ledsen.  
Men jag läste den, för det var trots allt en mycket välskriven
 och på sitt sätt fängslande berättelse.
Jag har tidigare läst "När vargarna kom" av denna författare, 
den tyckte jag mycket bättre om. 
 

Sen läste jag den här boken,

Hemligheten
av Elvira Berg.

Den sjunde delen i bokserien "Ellens val".

Jag gillar de här böckerna, men tycker att de senaste inte varit lika bra som de första.
Böckerna har skrivits av olika författare, 
och Elvira Berg som skrivit de två senaste 
håller inte riktigt samma mått som de tidigare författarna tycker jag.

Kvinnors liv och deras kamp för jämlikhet är fortfarande i centrum,
men tycker nog att de sista böckerna har dalat lite i trovärdighet.
Böckerna utspelar sig i början på 1900-talet,
men en del tankesätt och värderingar känns som de hör mer hemma i nutid.
Men,
trots det så tycker jag om att läsa dem, 
att få följa de olika kvinnorna som figurerar i böckerna och deras liv.
Så jag ser fram emot nästa bok!

måndag 17 juni 2024

Vad jag läste i maj:

Där vassen viker


av Linda Edgarsson.

En historisk roman om en ung kvinna i Småland på 1800-talet.
Jag har alltid tyckt om att läsa om hur livet var förr,
om vardagslivet, både på landsbygden och i städer, hur man levde och tänkte.
Speciellt intressant är det att läsa om kvinnors livssituation tycker jag.
Och denna boken gjorde mig inte besviken.
Så fint och inlevelsefullt skildrat om vardagen för Hilda, en torparkvinna i 25-årsåldern.
Om fattigdom och arbete, klasskillnader, hennes underlägsenhet eftersom hon är kvinna,
om glödande viljekraft och stark längtan.
 Dessutom en fin skildring av vänskap, och om förbjuden kärlek.
En bok som berörde mig mycket, och jag väntar på att få läsa nästa bok om Hilda!

Den tredje hustrun


av Lisa Jewell.

Jag har läst flera böcker av Jewell, och tyckt om dem.
Den här höll dock inte samma mått som de andra jag läst.
Den kändes lite tunn och ytlig på något sätt,
inte så välskriven.
Men, ändå en bok som höll mig kvar. 
Boken handlar om Adrian, en man i femtioårsåldern, som varit gift tre gånger 
och har med sina två tidigare hustrur totalt fem barn.
Hans tredje hustru Maya dör plötsligt i vad som verkar vara en olycka.
Men var det verkligen det..?
Ja, här avslöjas vartefter man läser flera hemligheter.

 Sista sommaren

av Eleonore Holmgren.

Å, den här boken gillade jag verkligen!
En underbar berättelse om vänskap mellan generationerna.
Så varmt och kärleksfullt skildrat, charmigt, roligt, underhållande 
men också mycket djup; smärta, sorg och besvikelser.
Detta är författarens debutbok, och jag hoppas på att få läsa fler böcker av henne
för jag tyckte verkligen om hennes sätt att skriva
 och hur hon fick mig att komma personerna i boken så nära.
Läs den!!!


Till sist en bok som kom ut på 50-talet i USA, men som först nu utgivits i Sverige:

Maud Martha 


av Gwendolyn Brooks.

 Gwendolyn Brooks var den första afro-amerikan som fick Pulitzerpriset,
år 1950. Tre år senare, 1953, skrev hon sin första och enda roman, Maud Martha.

 Om boken: 
"Maud Martha Brown är en liten flicka som växer upp på sydsidan i tjugotalets Chicago. 
Bland ruffiga krogar och förvildade bakgårdar drömmer hon: om New York, romantik, sin framtid. 
Hon beundrar maskrosor, lär sig dricka kaffe, förälskar sig, inreder sin kokvrålägenhet, hör föredrag på universitetsområdet, tar ur en kyckling, köper hattar, föder ett barn"...

Det märks direkt att denna författare egentligen skriver dikter, 
kapitlen i boken är korta och varje ord är valt med omsorg.
Ja, varje kapitel är som en liten roman i sig. 
Små nedslag i Maud Marthas liv från när hon var en liten flicka
 till livet som fru och mamma i 50-talets USA.

Den här tunna lilla boken är en njutning att läsa!
 En bok som man både måste och vill läsa långsamt.
Alla ord är valda med stor omsorg, orden blir till en målning eller vacker musik...

En skimrande pärla,
den tar andan ur mig, omsveper mig,
lyser och glittrar...
Magisk.

Boken börjar med en beskrivning av Maud Martha när hon var barn, 
med dessa ord:

"Det hon tyckte om var godispärlor, och böcker, och målad musik (midnattsblå eller klingande silvrig) 
och himlen i väster så skiftande när man såg den från verandatrappan på baksidan;
 och maskrosor...
---
 ...men främst hade hon en blick för maskrosor. 
Gula vardagsjuveler strödda över gårdens gröna lappade klänning. 
Hon tyckte om deras försynta skönhet, men mest av allt deras alldaglighet;
 i den egenskapen kunde hon nämligen se sig själv, 
och det var trösterikt att tänka att något så simpelt också kunde vara en blomma".

Ja, detta är en tunn bok, men med ett stort, stort innehåll!

torsdag 23 maj 2024

Tre böcker läste jag i april.
Några ord om dem, innan även maj månad har gått.
Tiden går ju så fort!

Först en bok som har några år på nacken,
den kom ut 2000, alltså 24 år sen (på tal om att tiden går fort...)

En smak av vin


av Joanne Harris
Jag har läst två böcker av henne tidigare,
Choklad och En doft av apelsin,
och tyckte väldigt mycket om dem.

Den här boken gjorde mig inte heller besviken!
En lågmäld och finstämd berättelse som handlar om växter, dofter och smaker,
så levande beskrivet att man känner dem genom bokens sidor.
Boken handlar om Jay, som för tio år sen skrev en roman  som blev höjd till skyarna.
Sen dess har han dock inte lyckats skriva något mer.
En dag impulsköper han ett gammalt hus i Frankrike, 
lämnar sitt liv i England bakom sig och hittar ett nytt sätt att leva.

Jag tycker mycket om Joanne Harris sätt att skriva,
lågmält och finstämt med ett stråk av magi.
Jag kommer verkligen bokens personer nära,
kan se hur det ser ut där vid floden i Frankrike där boken utspelar sig,
känna dofterna och smakerna.
Boken utspelar sig i samma trakt som hennes tidigare roman,
några karaktärer känner jag igen från den.

En bok som jag blev glad av!

Nästa bok:

Svartstick 


av Sara Paborn.

Också en favoritförfattare, jag har verkligen gillar hennes tidigare böcker!

Om boken:
(från Bokus hemsida)
Till en kursgård i Dalarna kommer 39-åriga Paula för att få andrum i sin kaotiska tillvaro. 
På gården bor redan Gunni vars liv stannat upp efter en omtumlande passion. 
I slutet av 50-talet förälskar sig den unga Anita i Bengt, 
som öppnat traktens första snabbköp - men Bengt är gift och snart börjar ryktet gå.  
Svartstick är en sinnrik och mångbottnad berättelse om tre kvinnor i tre tider, 
med varsin hemlighet. Deras liv flätas oväntat samman av en svart silkestråd.

Välskriven och fängslande får man ta del av dessa tre kvinnors liv och hemligheter.
Jag tyckte mycket om den här boken!
Speciellt gillade jag att få ta del av Gunnis och Anitas liv.
En bok som jag läste ut på några dagar, hade svårt att släppa den!

Till sist, en bok som jag lånade på biblioteket:

De andras hus


av 
Rhidian Brook.

Denna roman utspelar sig i Tyskland, strax efter andra världskrigets slut.
Författaren bygger sin berättelse på en sann historia om sin farfar, 
som var en brittisk överste under kriget.
Han blev tilldelad ett hus i Hamburg 1946,
för att arbeta med återuppbyggnaden av staden och landet och människorna och livet.
Men han gjorde något unikt - lät ägaren och hans familj bo kvar i huset,
tillsammans med sin fru Rachael och sin yngste son
 som kommer för att bo tillsammans med honom där.
 Rachel har svårt att acceptera ägaren till huset, herr Lubert, 
han är ju en av tyskarna som dödat hennes äldste son.
Herr Lubert har dock aldrig sympatiserat med nazisterna, utan levt ett liv med åsikter som varit förbjudna i Tyskland under det senaste decenniet.

Det är verkligen en intressant historia, 
men jag upplever boken som lite blekt berättad.
Jag får ingen riktig känsla för någon av personerna,
mer än kanske Herr Lubert, den tyske husägaren. 
Det är synd, för det är ändå en bok som skiljer sig från andra skildringar av andra världskriget genom att den skildrar livet i ruinerna precis efter krigsslutet.
Men trots allt är det en läsvärd bok, som fick mig att reflektera över mycket.
Svårigheterna att lära sig gå från att vara fiender till att bli jämlikar igen,
att förstå varandras sorg och olycka på olika sidor.
Att leva i samförstånd och fred.

fredag 12 april 2024

 Två böcker läste jag i mars.

Den första var en riktigt tjock bok på nästan 550 sidor:
Färskt vatten till blommorna
av Valerie Perrin.


En bok som jag hört och läst mycket positivt om, 
och jag måste hålla med!

Den  lämnade en stark känsla av värme och kärlek i mig.
En annorlunda, omtumlande och vacker berättelse,
som fängslade mig med sitt vackra, lugna språk.
En bok som var precis som livet;
en blandning av glädje, sorg, lycka, olycka,
kärlek och förlust.

Det är en mycket sorglig berättelse, full av sorg, saknad och förtvivlan.
Men samtidigt med en så stark känsla av hopp och livsglädje.

Ja, en annorlunda och innerlig läsupplevelse,
som berörde mig mycket.
En bok som kommer att stanna hos mig länge!

Den andra boken,


Kallbaderskan bland fjällen
av Karin Härjegård

tyckte jag också mycket om!
Inte minst för att den utspelar sig i fjällvärlden, i Härjedalen.
Jag har dock aldrig varit i Härjedalen, men däremot i Sälenfjällen.
Fjällnaturen, med vidderna, lugnet, tystnaden och den speciella luften är något som jag tycker så mycket om!

Boken handlar om den medelålders läraren Helena
 som en dag upptäcker att hennes man bedragit henne i flera år.
Hela hennes värld rasar, och hon flyr till Härjedalen där hon fått låna en liten stuga av en pensionerad kollega.

En fin och inlevelsefullt berättad historia om att bryta med sitt gamla liv,
och våga börja om på något helt nytt. 
Naturen har en stor plats i berättelsen, den spelar en stor roll i Helenas väg till att komma på fötter igen.
Och kallbad! 
Ja, en stark och känslofylld bok,
 fylld med med allvar, smärta och sorg men också tro, hopp och livsglädje.
En pärla!

Det finns fler böcker om Helena, och jag blir förstås sugen på att läsa dem också!

Ja, det är fredag igen.
Hur fort går veckorna egentligen?!
Det är ösregnat hela dagen här hos mig.
Jag blev verkligen genomblöt när jag var ute på min promenad.

Men vitsipporna blommar ändå!
Här bjuder jag på en fredagsbukett av vårblommor.




Att kunna plocka blommor ute igen -
det är lycka för mig!

tisdag 5 mars 2024

Det är mars månad 
- den första vårmånaden minsann! -
och dags att summera 
 februari månads läsning:

Förbjuden längtan


av Elvira Berg

Detta är den sjätte boken i serien "Ellens val".
Nu med med en ny författare, för tredje gången.
Jag har ju tyckt bra om de föregående böckerna, 
att det byttes författare har inte märkts så mycket.
Men nu tycker jag att det var en stor förändring såväl i innehållet,
som i trovärdigheten och sättet att skriva.
Handlingen utspelar sig 1916, och kvinnokampen som varit i centrum
 och gjort böckerna till läsvärda och intressanta finns knappt med.
I den här boken är det mest fokus på förbjudna relationer, sex och trånande längtan.
Visst har kärleken funnits med även i de tidigare delarna,
 men där har det ändå varit kvinnors kamp för jämställdhet som varit i fokus.
Jag stör mig också på hur karaktärernas tankesätt och ordval ofta inte alls stämmer med
i vilken tid romanen utspelar sig.
Till exempel benämns barnet, som huvudkaraktären Ellen väntar, som "bebisen".
Och det är ju inte ett ord som fanns i den svenska talspråket på 1910-talet!

Jag kommer trots allt att läsa de efterföljande böckerna, 
även om jag inte gillar denna förändringen i författandet.
Jag vill ju veta har det går för alla de kvinnor man fått följa,
men jag hoppas verkligen på mer fokus på samhällsfrågor, kvinnokamp,
och mindre av "kiosk-romantik"!


Primtalens ensamhet


av Paolo Giordano

En bok som är flera år gammal, skriven 2008,
och denne italienske författarens debutbok.

Detta är en djupt tragisk historia om ensamhet och utanförskap.
Och jag vet inte riktigt om jag tyckte den var bra eller inte.

De första kapitlen handlar om varsina katastrofala händelser i två unga människors liv,
 Alice och Mattia.
De blir bägge två märkta för livet av dessa, både psykiskt och fysiskt.
Alice utvecklar en ätstörning (anorexi) och Mattia ett självskadebeteende.

 Alice och Mattia träffas i tonåren.
De känner genast en djup samhörighet med varandra,
men lyckas aldrig riktigt mötas ändå.
Boken gör små nedslag i deras liv från denna tid och in i vuxenlivet,
där man får följa hur deras liv utvecklar sig 
och hur de hela tiden lever med en saknad efter varandra.

En finstämd bok, men mycket sorglig och tragisk.
En bok som jag inte trodde att jag skulle fortsätta läsa efter de två första kapitlen,
(innan all tragik började)
men ändå läste ut.
Kanske för att jag hela tiden hoppades på att det skulle bli ett ljust slut.
Men det blev det inte.
Boken ledde liksom ingen vart,
deras liv var bara fortsatt eländigt och sorgligt,
ingen ljusning någonstans.
Den gjorde mig ledsen.

Så jag tror jag bestämmer mig för att jag inte tyckte om den här boken,
den var för mörk för mig.

Nästa bok gjorde mig däremot glad och varm i hjärtat!

Ett liv i färg


av Birgitta Gunnarson

Men å, vilken härlig bok!
Så fin, så varm, så medmänsklig.

En underbar historia om att hitta nya vägar i livet,
stå upp för sig själv och våga vara den man vill.
Här finns både allvar och humor, 
ja, jag njöt av att läsa den här boken och ville inte att den skulle ta slut!

Bokus beskriver bokens handling så här:

»Vänner ända sedan mellanstadiet? Så fint!«
 Lillemor vet inte hur många gånger hon hört de orden.
 I början höll hon med, men med tiden har det skavt allt mer.
 Hur fint är det egentligen att hon känt sig stå i skuggan av Beatrice nästan hela sitt liv?
 Eller att hon funnits med i den lilla vänkretsen kring Bea i åratal,
 men utan att på riktigt lära känna någon av de andra kvinnorna?

Nu när hon har passerat femtio har Lillemor till sist insett att hon vill hoppa av.
Men hur ska hon kunna berätta det för Bea? 
Ett missat tåg hjälper henne på traven, och i stället för en spahelg med väninnorna 
tillbringar hon ett veckoslut på egen hand i Göteborg. 
En helg som fortsätter att påverka hennes liv långt efter att hon har åkt hem. 
Genom kvinnan som så oväntat blir en nära vän. Och de märkvärdiga grodorna.
Lillemor börjar fundera allt mer över sin uppväxt. Att förstå och försonas med det förflutna 
blir en viktig del av hennes väg till ett nytt, friare liv. 
Och så gör hon sitt bästa för att glömma det korta mötet med den nya väninnans bror...

Nu vill jag läsa mer av denna författare!

onsdag 14 februari 2024

 Mitten på februari,
och vintern håller sig kvar.
Hela världen var vit och frostig igår,
mot en blågrå himmel.
Så fint!


Utsikt från mitt köksfönster.
💙💙💙




Dagen innan snöade det rejält!





Idag rasar tung, blöt snö ner från taket med ett dån som får mig att hoppa högt!

Ena dagen snöfall och minusgrader,
nästa dag tö och plusgrader.
Upp och ner, fram och tillbaka.

Å, vad jag längtar efter att vintern ska ge med sig och att det ska bli vår!


Tänk när man kan plocka en stor bukett med vitsippor igen...

Ja, halva februari har som sagt redan passerat,
dags att skriva lite om de tre böcker jag läste i januari.

Årets första bok blev den här;

Snäcksamlarna


av Rosamunde Pilcher.

En bok som jag läste på åttiotalet, och tyckte mycket om!
Nu har jag läst den igen, den här 550 sidor tjocka romanen.
Risken med att läsa om favoritböcker är ju att de inte alls ger en samma känsla igen,
men det tycker jag verkligen att denna bok gör.
Vilken roman!

Jag försvinner i tid och rum och sveps med i denna varma och gripande berättelse 
om Penelope Keelings liv, både i romanens nutid
 (som är i mitten på 1980-talet) då Penelope är i 60-årsåldern, 
växelvis med tiden då Penelope var ung, under andra världskriget,
i  Cornwall, England.

En berättelse som är så varm och gripande,
omöjlig att inte tycka om!
 Det märks att det är en bok med flera år på nacken,
för den skriven med ett slags lugn över sig,
ingen stress!
Många detaljer, ingående och lockande beskrivningar av växter och trädgård,
mat, konst och inte minst fantastiska miljöbeskrivningar.
När jag läste den på åttiotalet var min dröm att resa till Cornwall och södra England.
Det blev aldrig så, men nu har den drömmen sannerligen väckts till liv igen!

En mycket bra roman!!!

Nästa bok fick jag låna av min syster som tyckte att detta skulle vara en bok som skulle passa mig:

Under Vintergatans alla stjärnor


av Camilla Davidsson.

Ja, visst gjorde den!
Jag gillade boken om Emma,som drabbas av utmattning 
och som ett led i att må bättre bestämmer sig för att vandra pilgrimsleden
Santiago de Compostela  i Spanien.

Jag tycker ju om resor, vandringar 
och vet hur läkande det är att vistas i naturen när man inte mår bra.
Det var intressant att följa Emmas vandring,
människorna hon mötte under vägen och som hjälpte henne.
Både med att orka gå hela den långa vägen,
och genom att stötta henne i hennes egna, inre resa till att leva ett annat liv.
Att kunna motstå stress, krav och prestation,
att vara i nuet, andas och verkligen njuta av livet

Jag har ju hört talas om dessa pilgrimsvandringar i norra Spanien,
och haft en bild av att man om man väljer att gå ensam så  ÄR man verkligen är helt ensam på dessa vandringar.
Det förvånade mig att det inte alls var så längs vandringsleden,
Emma mötte så många människor, och gick faktiskt nästan aldrig ensam.

Det finns fler böcker om Emma och hennes fortsatta liv,
och jag blir nyfiken på att läsa dem och få veta hur livet artar sig för henne.

Till sist en verkligt omtumlande roman,

När bergen sjunger


av Nguyen Phan Que Mai.

En oerhört gripande och på många sätt hemsk roman som utspelar sig i
Vietnam.
Jag tycker det är intressant att läsa böcker som utspelar sig i för mig främmande länder.
Som att få resa till ett annat land, en annan tid, en annan kultur.

Detta är en roman som innehåller mycket hemskheter, 
krig, brutalitet, så mycket sorg och smärta,
men den är också full av hopp, kärlek och glädje.

Boken följer en vietnamesisk familj genom 1900-talets krig och brutalitet,
främst genom flickan Huong och hennes mormor Dieu Lan.

Detta är en bok som alla bör läsa!
SÅ starkt och levande, en oerhört gripande bok om Vietnamkriget och hur det påverkade
en helt vanlig familj.
När jag var barn pågick Vietnamkriget för fullt,
jag har ju sett bilderna därifrån. Nu blev dessa bilder så levande, så nära inpå.
Och så fruktansvärda, liksom alla krig är fruktansvärda!
Det är obegripligt att vi människor aldrig lär oss:

"...hur man ska älska alla människor. 
Bara med kärlekens hjälp kan vi driva bort ondskans mörker från vår jord".

"Jag hade också tyckt illa om USA. 
Men genom att läsa amerikanernas böcker uppfattade jag andra sidor hos dem
 - deras mäsnklighet.  
Jag var på något sätt övertygad om att det inte skulle finnas några krig
 om människor bara kunde läsa varandras böcker
 och se skönheten i andra kulturer".

(citat ur boken)

Läs den!!!

lördag 27 januari 2024

Dags att summera 2023 års läsning!
 31 böcker läste jag. 
Fler än jag läst på flera år!
Många lyssnar ju på ljudböcker som en form att läsa, 
men det gör inte jag. Jag läser!

Jag älskar att läsa!
Det har jag gjort ända sen jag var liten och lärde mig läsa själv.


När jag blev sjuk i utmattning var det svårt att läsa.
Det var oerhört tröttande, och jag hade svårt att ta in det jag läste.
En känsla av att hjärnan inte kunde sätta ihop orden till en berättelse.
En stund på morgonen, när jag hade sovit, kunde jag  i alla fall läsa en stund.
Som tur var, för neej, jag kan ju inte leva utan böcker..!



Men nu klarar jag att läsa, jag har fått tillbaka läsflytet igen,
det är inte så ansträngande längre och det gör mig så glad!


Jag hörde att barn och även vuxna läser mindre och mindre numera.
Var tredje person har aldrig läst en bok!
Visst är det skrämmande...

Jag/vi brukar ge våra barnbarn en bok i julklapp varje år.
Och jag vet att alla barnbarnen blir lästa för av sina föräldrar
precis som jag läste för mina barn i många år när de var små.
När jag pratade med Lilly i telefonen, som är åtta år och går i tvåan nu,
så berättade hon vilken bok hon läser nu.
Och hon sa "jag älskar att läsa böcker!"


Här kommer listan med länk till alla böcker jag läste.
































Så många bra böcker!

Det är svårt att välja några favoriter.
Men några som jag fastnade lite särskilt för är 
När vargarna kom av Charlotte McConaghy,
Värma händer av Katarina Widholm,
Fågelburen av Lisa Jewell,
Choklad av Joanne Harris,
Hotellet i hörnet av bitter och ljuv av Jamie Ford
Damkören i Chilbury av Jennifer Ryan
Roger och Rebecka av Karin Alfredsson 
och så förstås min gamla favoritbok från när jag var tonåring:
Prostmamselln!

Och nu ska jag läsa vidare i den bok jag håller på med för tillfället,
Under Vintergatans alla stjärnor av Camilla Davidsson
 - en roman om en pilgrimsvandring.