Helgbilder.

Solen sken från en blå himmel och det var varmt och skönt.

Såklart måste vi ut i skogen då...

Och så har vi myst lite med dessa små

💕

Det var fotbollsmatch på tv,

favoritsporten för vissa...

Jag och Sam läste böcker, 

sjöng och dansade,

pusslade och byggde torn av klossar...

Och lillasyster Sally vill kika på allt som händer.

Lilla gullhönan!

När vi åkte hem var solen som en stor orange apelsin på himlen.

 Tillbaka i vardagen igen efter några lugna, lediga och ljuvliga dagar vid 

havet

i Bohuslän.

Vi har bott på ett pensionat/badhotell med utsikt över havet.

Vaknat och somnat till vågornas brus...härligt!

Frukost!

För brusat har det gjort - jösses vad det har blåst!

Strandflickornas hotell i Lysekil.

Varsamt renoverat och som att kliva in i en tavla från svunna tider.

Här är en bild från förra seklets början:

Vi har åkt runt och sett oss omkring här vid havet.

Många fina ställen, 

mycket klippor och hav.

Ätit gott på hotellets mysiga bistro på kvällarna,

spelat spel, pratat och läst böcker.

Ja, och där på sängen ligger en av böckerna jag läste.

Sommar på den lilla ön i havet

av Jenny Colgan.

En mysig, hemtrevlig och lättsam bok.

Jag har tidigare läst och tyckt mycket om Jenny Colgans böcker om Polly 

som öppnar bageri i Cornwall.

Den här boken utspelar sig i andra änden av Storbritannien,

nämligen på en ö utanför norra Skottland.

Vackra och levande miljöbeskrivningar,

som gör att jag blir mycket ressugen på att åka  till ett ställe jag aldrig varit på.

Huvudpersonen är en ung kvinna, Flora, som precis som Polly är lätt att tycka om.

 Lättläst och underhållande,

perfekt semesterläsning!

Mer om vår minisemester kommer så småningom!

En lördag i mitten på september.

Milt och vindstilla.

Vi packade ryggsäckarna och gick ut i skogen.

Hösten är här.

Med svampar och lingon.

Hittade några pyttesmå kantareller!

Lunch med utsikt!

En härlig dag!

I morgon åker jag till havet!

Jag och min syster ska åka iväg på en liten  minisemester till Lysekil i Bohuslän.

Mysigt! 

Vilken regnig helg!

Regn, regn,regn,

både lördag och söndag.

Ja, jag fick verkligen användning för mina nya gummistövlar som jag köpte för några dagar sen!

Vi åkte till lilla staden vid vattnet i lördags

-Ulricehamn-

för att handla grönsaker av Sonia och Pierre

 som säljer sina ekologiskt odlade goda grönsaker här på lördagar.

 (gammal bild från ett annat tillfälle)

Vi hittade också en rolig leksak i leksaksaffären till lille Sam som snart fyller två år.

Så bra!

Vi åt lite god lunch på härliga Bar Prego,

och sen körde vi ut till Källebacka och fikade.

Hembakt kanelbulle och nötpaj med grädde.

Mums!

Men inte en enda bild kan jag visa, för kamera och mobil fick vila idag.

På söndag fortsatte regnet,

men vi fick solsken inne för vi hade lunchbesök av Sam och Sally

och så T och E förstås.

Mysig eftermiddag med dessa små hjärtan.

Ute i trädgården blommar höstblommorna nu.

...snart står kärleksörten i full blom!

Ännu en bok utläst;

Allt jag fått lära mig 

av Tara Westover.

En självbiografi.

Men det var knappt att jag mäktade med att läsa den här boken.

För det är en mycket brutal skildring av en helt osannolik uppväxt. 

Ett liv fyllt med så mycket psykisk och fysisk våld att jag är helt förundrad över att Tara överhuvudtaget kunde överleva detta.

Flera gånger var jag på väg att sluta läsa

för jag blev så illa berörd av allt hemskt som beskrivs i boken.

Och dessutom veta att detta är på riktigt - det är ingen påhittad  historia

Men  - jag måste ändå läsa vidare.

Tara Westover skriver om den ena ofattbara och hemska episoden efter den andra

 i sin uppväxt i en vardaglig ton som gör att det grymma känns ännu mer påtagligt.

Det som mest förundrade mig var

  - utöver hur Tara lyckats med sin utbildning -

är hur hon trots allt hon utsattes för av sina föräldrar och syskon 

ändå beskriver dem med värme.

Hur starka familjebanden är, trots allt.

Även det faktum hur religionen kan ha en så stark påverkan på människor

 - det är så skrämmande.

I den här familjen var det dock inte bara religionen, utan också psykisk sjukdom.

En farlig kombination.

Det här är en mycket läsvärd bok,

men man måste ha starka nerver och hämta andan emellanåt.

Så här beskrivs boken av förlaget:

Boken är den amerikanska författaren Tara Westovers internationella bästsäljare om en uppväxt där hon lär sig att förbereda sig för domedagen istället för att plugga matte och historia och umgås med andra barn. Hennes storebror blir den som kommer hem med nyheten att det finns en annan värld bortom gården – en värld som kan ge henne ett helt annat liv.

På en gård vid bergets fot i Idaho bor Tara Westover med sina föräldrar och sex syskon. På somrarna hjälper hon sin mamma att koka örter och på vintrarna arbetar hon i sin pappas skrotverkstad. När hon får ett stålrör genom benet, eller när hennes storebrors ben börjar brinna, åker familjen inte till sjukhuset, hennes mamma behandlar såren med örtomslag. Familjen är mormoner och survivalists – de lever helt avskärmade från samhället. Tara är 17 år när hon för första gången sätter sin fot i en skola. Hon har aldrig hört talas om Förintelsen, Kennedy, Martin Luther King.

Efter att ha läst den här boken behöver jag något gladare och trevligare att läsa,

så nu har jag precis börjat med den här:

Sommar på den lilla ön i havet 

av Jenny Colgan

Förra söndagen var vi på vandring längs havet.

Sol, värme, sommarkänsla...

Idag har vi däremot haft höstkänsla.

Lite sol mellan de kraftiga regnskurarna, lite kallt i vinden.

Tänk att det bara var en vecka sen vi hoppade av bussen här,

strax utanför Kivik och började vår vandring tillbaka mot Simrishamn.

En vandring som bjöd på vackra bokskogar, kulliga ängar med betande kor, 

äppelodlingar i långa rader, långa sandstränder och även lite klippiga, steniga stränder,

pittoreska små fiskelägen.

En förtrollande vacker vandring!

Om  man bortser från några sträckor som gick på asfaltvägar, de var inte så roliga.

Men eftersom vi gick genom ett odlingslandskap fanns det inga andra vägar att gå, om man inte valde att gå en lång sträcka längs sandstranden vilket vi inte gjorde. (Vi prövade en bit, men det var såå tungt att gå i sanden!)

Solen sken och det var runt 20 grader varmt.

Sommarens sista dagar!

Vi gick först förbi Kiviks musteri och kom så till Stens Huvuds nationalpark.

 

Björnbär, de fanns i otroliga mängder, överallt!

Vi gick uppför berget Stenshuvud,

varifrån man har den här fina utsikten.

Där nere badar de..

gissa om jag blev badsugen!

Vid Naturum, Stenshuvud, stannade vi och fikade lite.

Havet!

Måste förstås plocka någon sten eller två...

Genom flera kohagar...

 och några hästar...

Och förbi massor av äppellundar!

Så kom vi till Vik, ett litet fiskläge där vi lagade lite lunch vid havet.

Molnen hopade sig och vi fick en liten kort regnskur precis efter att vi lagat vår mat!

Långt därborta tornar Stenshuvud upp sig.

Vi vandrar vidare...

Baskemölla

Fler kohagar...

Stenhuvud kommer allt längre bort...

Vi börjar närma oss målet.

Långt där borta ser vi vårt hotell i Simrishamn! 

Här bor vi!

Hotell Svea.

Efter 23 km är vi framme.

En fantastiskt fin vandring och en dag att minnas länge.

På kvällen efter en god middag på Tobisborgs gård, 

såg himlen ut så här:

Magisk!

Utsikt från vårt hotellfönster, morgonen efter.

Ja, det blev många bilder, 

från en lång och vacker vandring längs havet i vackra Österlen.

💙💚💙