onsdag 29 april 2015

Isande kallt har det varit idag, 
jag fick leta upp både vantar och fleecetröjor till barnen när vi var ute på förmiddagen på jobbet. 
Det kom en hagelskur också, och barnen förundrades över att det regnade "pärlor"! 
Som smälte i handen när vi plockade upp dem...
Hoppas vårvärmen kommer tillbaka snart, 
så vi kan njuta av solen på altanen igen, fröken katt och jag. 
Vårblommorna kämpar på ändå i kylan! 
I min trädgård blommar gullviva
 - så söta - 
och så de rutiga kungsängsliljorna. 
Är de inte fina!?!

lördag 25 april 2015

Lästips!
Konsten att höra hjärtslag 
av Jan-Philipp Sendker.
Den här boken läste jag ut på bara några dagar. 
En vacker roman om innerlig kärlek, värme och omtanke som  fängslade mig från första sidan. 
Lite som en saga, stillsamt och poetiskt, berättas kärlekhistorien om en ung man som blir blind, men som kan höra hjärtslagen från minsta lilla varelse, och en ung kvinna med missbildade fötter och hur deras kärlek aldrig bleknar trots att de skiljs åt som unga. 
Jag tyckte mycket om den här boken, inte minst för att berättelsen utspelas i Burma, ett helt okänt och exotiskt land för mig, men det målas upp så levande i boken så att det känns som att jag varit där.

tisdag 21 april 2015

Vilket vårväder! 
Sol från en klarblå himmel och +17 grader varmt. 
När andra sätter sig i lä med näsan mot solen och njuter av detta väder, då snörar jag på mig löparskorna och ger mig ut och springer
Så härligt! 
Haha, ibland undrar jag om jag är riktigt klok...
Fast jag gillar ju verkligen att springa, det gör mig glad och lycklig och jag känner mig pigg och stark. Och så har jag ju faktiskt hunnit med att sitta på altanen och njuta av solen jag med, tillsammans med kaffe, kanelbulle och en bra bok!





söndag 19 april 2015

Förra söndagen var jag på bio och såg den här filmen.
Wild, 
med Reese Witherspoon i huvudrollen.
Filmen bygger på en bok av Cheryl Strayed, som skrev en självbiografi om sin tre månader långa vandring längs Pacific Crest Trail, 430 mil mellan Mexico och Kanada. 
 Reese Witherspoon imponerar i sin roll som Cheryl, som ensam ger sig ut på denna långa och strapatslika vandring. 
Vandringen är inte bara fysisk, utan även mental, hon vill hitta sig själv, lära sig hantera sorger och besvikelser och hitta tillbaka till det liv hon egentligen ville leva. 
Man får följa henne när hon kämpar ensam i vildmarken, och samtidigt visas glimtar och tillbakablickar från hennes på många sätt trassliga och kämpiga tidigare liv. 
En mycket sevärd film, 
gripande och vacker, 
med fantastiska naturscener.

onsdag 15 april 2015

Ösregn och iskallt har det varit de senaste dagarna. 
Annat var det i lördags. 
En helt underbar vårdag, med sol och ljumma vindar, termometern visade på +17 grader! 
Här kommer lite bilder från lördagen då vi var hos lille V och hans föräldrar 
Vi hade med oss trädgårdsmöbler som V hjälpte till att bära från bilen, 
...och sen skulle de ju skruvas ihop...
Det går bra när man hjälps åt!
I trädgården blommade ett hav av blåa scillor. Så vackert!

Vi gick en skogspromenad, i en skog med massor av blåsippor. 
Så fina! 
Å, man blir lycklig av att de dessa fina små blommor, känna den ljumma vårluften och veta att nu ligger det en härlig tid framför oss...
I skogen fanns också en annan fridlyst blomma, någon typ av orkidé, som jag tyvärr inte vet namnet på. 
Någon som vet vad den här rosa blomman heter?
Vi fick också se en massa träd som var fällda, avgnagda av bäver. 

Lite grävning i sandlådan, 
spaning efter den stora traktorn som arbetade på åkern långt där borta, 
och lek och kel med katten Tuva hann vi också med den här mysiga dagen.
Nu går vi in!

söndag 12 april 2015

Fototriss

-BLÅ-


Först tänkte jag på blåsipporna, scillan, pärlhyacinten - det blåa som är här just nu. 
Men när jag tittade i mina fotomappar fastnade jag här
 - på Kefalonia -
med de blårutiga bordsdukarna på tavernan i Assos, 
 blå vågor och blårandig bikini vid Petani stranden, 
och det blåskimrande havet under den blåa himlen vid den allra ljuvligaste stranden; Antisamos.

Så det fick bli min blåa fototriss!

tisdag 7 april 2015

Äntligen har jag läst ut den här boken:
Steglitsan 
av Donna Tartt.
En tjock (och tung!) bok på nästan 800 sidor, en bok som stått i min bokhylla ett tag och som jag värjt mig lite mot att läsa. 
Jag är en långsam läsare, och i jobbtider har  jag inte så mycket tid över för att läsa, vilket gör att  jag vanligtvis sparar såna här tjocka böcker till semestertider eller väljer att inte läsa dem alls eftersom det tar tid och risken att jag tröttnar är stor. 
Men den här boken tröttnade jag inte på. 
Jag blev fångad från första sidan, ja, det här måste vara en av de bästa böcker jag läst faktiskt. Det är med ett visst mått av saknad som jag nu lämnar  Theo Decker och människorna i hans liv och ställer tillbaka boken i bokhyllan igen...

Boken handlar om Theo Decker som mister sin mamma i en explosion på ett konstmuseum i New York när han är 12 år. Det blir en berättelse om Theos sorg efter mamman och hur denna händelse påverkar hans liv. Man får följa honom in i vuxenvärlden, där han så småningom hamnar i ett svårt drogmissbruk. Han möter många människor på vägen, både såna som stöder och hjälper honom, men också de som drar ner honom. 
Något som både bär honom genom livet, men också plågar och tär på honom är den lilla målningen av Carl Fabricius, Steglitsan, som han fick med sig från explosionen på museet och som han håller gömd i många år.

Tarrt skriver med en sådan elegans, detaljer och karaktärer är så genomtänkta och skildrade så man ser dem framför sig, som om man känner människorna personligen eller vistas på de platser som hon beskriver. Orden flödar genom sidorna,  man sugs liksom in i det här äventyret, den här omskakande och berörande berättelsen om Theo Decker och Steglitsan, det vackra lilla konstverket. 

Det enda jag har invända mot är slutet. Här tycker jag att historien spårar ur lite, och blir till något annat,  något thrillerlikt och lite osannolikt som jag inte tycker riktigt om. Det är synd, för annars är det här en bok som har allt som en riktigt bra bok ska ha, en vacker, omskakande och berörande historia med ett språk som är välformulerat och levande. 
Helt enkelt en mästerlig roman som är värd all den tid det tar att läsa den!
Och såklart blir jag nyfiken på att läsa  Donna Tartts tidigare böcker också.
Men inte nu, 
för nu väntar en annan och lite tunnare bok på mig, 
en bok med den vackra titeln "Konsten att höra hjärtslag"

fredag 3 april 2015

Veckans Fönster

-PÅSKIGT-
Veckans fönster 
är  tyvärr slut som fototema,
 men det hindrar ju inte att man kan visa ett fredagsfönster ändå. 
Som till exempel det här påskiga fönstret som jag hittade  i Smögen, 
en påskdag för ett par år sen.