Mycket snö yrde runt huset här i går. I morse var det dimmigt, duggregnigt och plusgrader. Inte så inbjudande att gå ut-tänkte jag. Satte på en maskin tvätt, fixade med mina blommor....så försvann det dimmiga grå och jag gav mig ut ändå på en promenad. Vitt, vitt, vitt, och himlen sprack upp och blev blå, fåglarna sjunger vårsånger i träden, det droppar lite från träden....härligt!
I gårdagskvällens snöyra satt vi i Tv-soffan och såg den här filmen:

Jag hade inte läst något om den här filmen innan och tyckte att den var lite förvirrade i början men den växte och blev snart riktigt bra.
Filmen handlar om Ben som jobbar som skatteutredare och är djupt deprimerad efter sin frus bortgång, hans depression går så långt att han beslutar sig för att ta sitt liv. Men innan han gör det så vill han hjälpa sju andra personer till ett bättre liv. Han träffar då en ung kvinna med hjärtproblem, de blir kära och hans plan att ta självmord känns svårare att genomföra.
Trots att filmen är ganska förutsägbar, så är den riktigt bra tycker jag. Den är vacker, sorglig, gripande, förhoppningsfull, den går in i ens hjärta.
En eftertänksam film.
Will Smith gör en fantastiskt stark rolltolkning. Jag tycker att det är såna här roller han ska ägna sig åt – drama istället för action och superhjältar. Han visar i den här filmen att han är en mycket bra skådespelare som verkligen kan beröra.

En film jag rekommenderar att se!