Vintern rasat ut....Valborgselden tändes i kväll här i byn. Fast särskilt vårigt var det inte, det regnade och var kallt. Men vi hörde vackra vårsånger och värmdes av en stor brasa, våryra barn sprang runt och brandkåren stod beredd... (notera brandbilen bakom trädet.)

Det är vår på riktigt nu.

Det känns i luften, som är mild och ljum. Det doftar av fuktig jord och torr asfalt, vitsippor och sälg som blommar. På mornarna vaknar jag till ihärdigt fågelkvitter i träden runt vårt hus. Och det är ljust, från tidigt på morgonen och till långt in på kvällen.

Men det saknas något för att riktigt förstå och känna att det är vår;

mina trädgårdsblommor...Å, vad jag saknar mina söta små doftvioler, de söta små botaniska tulpanerna som jag fick av svärmor en gång, scillan, de pigga gula vårkragarna, de rosa-vita tulpanerna, den ljusblå förgätmigejen som bredde ut sig över hela tomten....

Här, runt mitt nya hus, är det bara sand och jord och sten.....Än så länge!

Efter en intensiv dag på jobbet med matteutvecklingsgruppen och så vanliga jobbet med barnen åkte jag och gjorde några ärenden, lagade middag, tog hand om tvätten....och kände mig helt slut.

Men sen, på med joggingskorna och så springa en 5 km. -runda. Lungorna fyllda med frisk, syrerik vårluft, tankarna rensades och jag blev pigg och glad igen. Å, vad våren är ljuvlig!

Fredagsfärg

BLÅ, GRÖN och VITVeckans FREDAGSFÄRGER förknippar jag direkt med hav, himmel och jord. Som här, blå himmel, gröna växter, vita molntussar och vita måsar. Bilden är tagen i Gibraltar, med Afrikas berg där borta i horisonten. Titta in här så får du se fler fotobidrag till dessa färger!

Så skönt att det är fredag!

Jag jobbade sent idag, kommer hem och upptäcker att vi inte har något vatten...! Ett ledningsrör har sprungit läck längre ner på vägen, och vi plus övriga hus som ligger bortom denna är utan vatten. Som tur är fixades det ganska snabbt, så nu i kväll har vi fått vattnet tillbaka. Men oj så beroende man är av att ha vatten i kranen...

Inga barn var hemma i kväll, och inget vatten i kranen. Vad gör man då? Jo, äter ute förstås. Vi åt på lilla restaurangen i byn, plankstek med oxfilé, hemmagjord parfait med bär, gott vin och kaffe på det.

Mums!

Lite sol och vårvärme vore fint till helgen.

Nu vill jag inte ha mera kyla, snö eller hagel, tack.

(Jo, jag vet, fotot ovan har jag visat förut.... fast det var längesen....och inte i detta sammanhang.... och det passar ju så bra idag... och jag gillar den bilden....så därför den får vara med igen!)

Några böcker:

På bara ett par dagar (snabbt när det gäller mej och min (just nu) begränsade tid för läsning) läste jag ut den här boken,

Det räcker inte med kärlek av Jenny Lexhed.

Det här är en självupplevd berättelse, som på ett klarsynt, känslosamt och utlämnande sätt skildrar en mammas kamp för sitt handikappade barn.

Jenny och hennes man får sitt första barn, en fin liten pojke. Efter att tag märker de att det är något som inte stämmer med deras lille son. Han är sen i sin utveckling och tar inga initiativ till samspel med någon, lär sig inte att tala eller kommunicera.

Jag har i mitt yrke som förskollärare mött ett par autistiska barn, därför tyckte jag att det var väldigt intressant att läsa den här boken. Vi har just nu en pojke med samma problematik på min förskola, och jag fascineras verkligen av den här mammans envis kamp för att hitta rätt behandlingsmetod, försöka hjälpa sitt barn så att han ska kunna utvecklas på sitt sätt, hitta hans sätt att lära. Min erfarenhet är sorgligt nog det motsatta, föräldrar som i det längsta förnekar, vägrar inse, vilket leder till att barnet i fråga inte får den hjälp och det stöd han borde få eftersom det ju är föräldrarna som måste driva i ett sådant fall.

Men här är en mamma som vekligen kämpar för sitt barn. Lexhed skriver mycket utlämnande om sin envisa kamp för sonen, besattheten att hitta rätt behandling, otillräckligheten och hur hon själv till slut går in i en psykos av ren utmattning och hamnar på psyk.

En stark berättelse, som griper tag

En annan berättelse ur verkligheten är Helena Henschens bok

Hon älskade.

Helena Henschen berättar om sin farmor Signe Thiel utifrån minnen, bevarade brev och dagböcker. Det blir en fängslande historia om en kvinnas liv i början på förra seklet. Man får följa Signes uppväxt i ett överklasshem i Stockholm, läsa om hur hon gifter sig och skiljer sig, får fem barn, förälskar sig och inleder en livslång relation med den gifte hjärnforskaren Oskar Vogt. Signe lever verkligen i en spännande och omtumlande tid. Kvinnorna börjar kräva sin rätt i samhället, hon är också med om två världskrig. Hon engagerar sig i kvinnorörelsen, är en av de drivande i Fredrika Bremer-sällskapet, och hon tar emot judiska flyktingar från Tyskland och Norge i sitt hem.

En annorlunda bok, med ett vackert språk som jag kan rekommendera att läsa!

Sist en helt annan bok (!),

En helt annan historia av Håkan Nesser.

Den handlar om ett antal svenska turister som träffas i Bretagne i Frankrike när de är på semester. Det enda som finns kvar efter semestern är några foton, en dagbok och en akvarell. Efter fem år börjar någon döda dem en efter en. Innan han gör det skickar han ett varningsbrev till polisen.

Det här är en mycket bra och spännande svensk deckare, otroligt välskrivet med ett lättflytande språk i motsats till lera andra så där lite halvbra svenska deckarserier....

Det är första gången jag läser något av Håkan Nesser, men jag ska absolut läsa fler böcker av denne författare!

I skogsbacken bakom vårt hus blommar några små vitsippor nu. Så skira, små och söta vänder de sina ansikten mot solen.

Igår köpte jag nya löpskor, de här:
Nike air vomero

Vi var på Stadium för att mannen skulle köpa skor, det visade sig att de hade ett erbjudande "köp tre betala för två skor", varpå både mannen och mellansonen köpte nya löpskor, och då fick vi ju ett par på köpet. Så bra va?!

I förmiddags var jag ute och prövade mina nya skor. Oj, så himla sköna! Vilken svikt i stegen, jaa, precis som att springa på mjuka kuddar. Det var en härlig runda i skogen idag, fågelkvitter och vitsippor som lyste vita i solgläntorna. Vet inte om det var skorna eller något annat, men jag kände mig inte ens trött idag, bara som att glida fram på skogsvägarna, i ett lyckorus över att känna att jag kan, jag är stark, jag orkar hur långt som helst....Fast det räckte med en halvmil. Familjen väntar ju på mat därhemma..
Så nu står kycklinggrytan i ugnen och gottar sig, och till efterrätt blir det Fridas goda honungspaj med hallon till. Mums! (recept på Ninnis Goda)

Solen skiner den här härliga söndagen, och jag hoppas hinna vända näsan mot den en stund, läsa lite och njuta av vårluften ute på (den blivande) altanen.

Ha en fortsatt skön söndag!

Veckans Fönster

-UNDERLIGT-

De här "fönstren" är underliga. Så finns där också ett litet, underligt fönster, mitt bland de stora underliga....Först såg de ut som vanliga fönster, på håll. När man kom närmare såg man...att det bara är fejk.

Huset finns i de smala gränderna alldeles bakom och nedanför det mäktiga Palais des Papes i Avignon, Frankrike.

Fler underliga fönster finns i fotokedjan VECKANS FÖNSTER.

Härlig, härlig vårdag idag!

Jag har världens bästa arbete just nu, vi är ute så mycket det bara går! Barnen njuter verkligen av att bli av med alla tjocka overaller, varma mössor och otympliga vantar. Och att få gräva med SAND istället för kall oformbar snö! För övrigt är det annars väldigt stressigt just nu, det är dags för förberedelser för utvecklingssamtal, överflyttningssamtal, föräldramöten, utvärderingar, kvalitetsredovisningar m.m. m.m....För att koppla av lite från allt detta tar jag på mig träningskläderna och ger mig ut i skogen och springer en runda. Det är som en slags meditation för mej. Jag blir lugn, avstressad och glad igen. Det doftar av fuktig vår, mossa och gräs. Ett rådjur tittar på mej där borta på åkern, fåglarna sjunger sin kvällssång.
Idag har jag skickat iväg en ansökan till högskolan, så här i sista sekunden...(I morgon går ansökningstiden ut!) Jag hoppas kunna läsa handledningsutbildning på 7,5 poäng till hösten. Jag har varit VFU-handledare flera gånger, och tycker att det är väldigt roligt, inspirerande och lärorikt, så det ska bli både nyttigt och kul att få lite mer kunskaper i att handleda studenter.

För övrigt smids det planer för semestern-den efterlängtade- här hos oss. Först tänkte vi att "nä, ingen resa i år, vi har väl fullt upp med nya huset, målning, trädgård, altanbygge....". Men, nää...inte ledighet utan att resa, det går ju inte an! Så nu planeras det för dels en storstadstripp, (jag, mannen och yngste sonen) dels en sol, hav och värme-resa (jag och mannen). Och så planerar jag ännu en resa i höst, med kära syster. Vart har vi inte riktigt bestämt ännu. Läste på Pumitas blogg om Lissabon i Portugal, det verkar lockande...Jaa, vi får väl se vart det bär av.

Längtar!

Tisdagstema

-SIFFROR- Så här ser mitt bidrag ut till denna veckas TISDAGSTEMA.

Vacker skylt som satt på grinden till det lantligt belägna hotellet vi bodde på när vi var i Toscana förra våren, en vackert ombyggd gammal vingård, men det mesta av den gamla stilen bevarad.

Bildligt talat

Fler talande bilder hos MIMO

Några filmer:

You Can Count On Me

En riktigt mysig och fin liten film, som aldrig gick på bio i Sverige men finns på dvd. Huvudrollerna spelas av Laura Linney och Mark Ruffalo (som spelade en av rollerna i Shutter Island) och de gör mycket fina rollprestationer. Jag gillade verkligen den här filmen. Det är en lågmäld och enkel film, varken dramatisk, eller särskilt sorglig eller gripande. Det är ett drama om två syskon och hur deras liv blivit efter att de mist sina föräldrar i en bilolycka i barndomen. Den känns äkta och levande, varm och kärleksfull. Mycket sevärd!

Mammut,

Lukas Moodyssons första engelskspråkiga film. Den här filmen påminner lite om Babel, i det att filmen utspelas på tre olika platser i världen; i New York, Thailand och på Filippinerna, där några människors liv är sammanlänkade med varandra. Filmen handlar i stort om barns utsatthet och maktlöshet. Ett ungt par mitt uppe i karriären lämnar sin dotter till sin filippinska barnflicka. De lever i ett hektiskt New York. Barnflickan har i sin tur lämnat sina två små barn hos sin mamma, barnens mormor, på Filippinerna för att kunna tjäna pengar så de kan bygga sig ett eget hus och för att kunna ge barnen möjlighet till skola och utbildning. Filmen är absolut sevärd, den berör och ger många tankar.

Och så en mycket speciell och annorlunda fransk film om en mycket speciell och annorlunda kvinna,

Séraphine.

Filmen skildrar hur den tyske konstsamlaren Wilhelm Uhde upptäcker hushållerskan Séraphines talang som konstnärinna. Wilhelm Uhde tillbringar sommaren 1912 i den lilla staden Senlis i Fankrike. Séraphine är hans hushållerska. Under en middagstillställning får han av en slump se en av Séraphines tavlor. Han köper allt hon hittills gjort och uppmuntrar henne att fortsätta måla, vad som än händer.
Séraphine är en mycket speciell kvinna som "fått i uppdrag av änglarna" att måla. Hon målar blomster- och fruktmotiv som blir till färgsprakande och ibland nästan skrämmande motiv. Sèraphine är fattig och ensam, hon har inte råd att köpa färg utan tillvarkar egen färg av grisblod, jord och växtdelar...Hon arberar på dagarna, och målar på nätterna, medans hon högljutt sjunger vackra psalmer i sitt lilla hyresrum i staden.

Det här är en lågmäld och mycket vackert filmad historia. Den är varm, mänsklig, stillsam och vacker, skrämmande och sorgsen. Séraphine är ett original, som till slut spärras in på mentalsjukhus. Där lider hon av att inte få komma ut i naturen, hon som tröstat sin välgörare Uhde när han var sorgsen med att råda honom att gå ut och krama ett träd, "då blir man glad igen, det hjälper".

Séraphine de Senlis konst är en fantstisk samling vilda, färgrika målningar, med frukter, växter och blommor. Jag hade aldrig hört talas om henne innan jag såg den här filmen. Här är exempel på hennes tavlor:

En bra film som man bär med sig länge efteråt!

Veckans Fönster

-VITT-

VITT ska veckans fönster vara. Här är vitklädda studentskor bakom vita fönster på ett vitt hus. Fler vita fönster ser du hos Susanne.

Tänk, om bara två månader är det studenttider igen. (Sommar......!)

Idag har det varit alldeles underbart i solen, var ute på eftermiddagen och njöt av vårvärme och sol på jobbet. Härligt!

Tisdagstema

-Barnasinne-Om man gör såna här skojiga fantasidjur

tycker jag att man har sitt BARNASINNE kvar! De här såg jag utanför en design och hantverksbutik i Malmö i höstas.

Fler exempel på barnasinne ser man hos TISDAGSTEMA!

(Krokusbild från förra året, i min gamla trädgård)

Vilken härlig påskhelg!

Jag har njutit av en underbar vårsol, haft alla barnen med respektive hemma, umgåtts med föräldrar och syskon i föräldrahemmet, ätit massa god mat och påskgodis, träffat vänner, varit på härliga joggingturer i morgonsol, och varit ute på sköna vårpromenader, suttit på fik ute i vårsolen....Härligt!

På påskafton var det alldeles underbart i solen. Vi plockade fram några trädgårdsstolar ur garaget och ställde utanför altandörren, i gruset där. Så skööönt i den varma vårsolen! Men å, vad jag längtar efter en altan...lite gräs...och blommor! Snart kan vi väl sätta igång med utearbetet hoppas jag.

Men idag är det kallt, grått, mulet, lite duggregn. Jag passar på att tvätta, läsa lite bloggar och skriva lite. Känns sådär att gå tillbaka till jobbet i morgon....hade mer än gärna haft en hel veckas påsklov!

Veckans Fönster

-GULT-

En gul tupp på fönsterbrädan, det passar ju till veckans fönstertema; gult.

Titta gärna på fler VECKANS FÖNSTER hos Susanne.

Vi har haft en härlig solig påskafton. Hela familjen samlad hos oss, underbart! Önskar alla en fortsatt GLAD PÅSK!