Några filmer:
You Can Count On Me
En riktigt mysig och fin liten film, som aldrig gick på bio i Sverige men finns på dvd. Huvudrollerna spelas av Laura Linney och Mark Ruffalo (som spelade en av rollerna i Shutter Island) och de gör mycket fina rollprestationer. Jag gillade verkligen den här filmen. Det är en lågmäld och enkel film, varken dramatisk, eller särskilt sorglig eller gripande. Det är ett drama om två syskon och hur deras liv blivit efter att de mist sina föräldrar i en bilolycka i barndomen. Den känns äkta och levande, varm och kärleksfull. Mycket sevärd!
Mammut,
Lukas Moodyssons första engelskspråkiga film. Den här filmen påminner lite om Babel, i det att filmen utspelas på tre olika platser i världen; i New York, Thailand och på Filippinerna, där några människors liv är sammanlänkade med varandra. Filmen handlar i stort om barns utsatthet och maktlöshet. Ett ungt par mitt uppe i karriären lämnar sin dotter till sin filippinska barnflicka. De lever i ett hektiskt New York. Barnflickan har i sin tur lämnat sina två små barn hos sin mamma, barnens mormor, på Filippinerna för att kunna tjäna pengar så de kan bygga sig ett eget hus och för att kunna ge barnen möjlighet till skola och utbildning. Filmen är absolut sevärd, den berör och ger många tankar.
Och så en mycket speciell och annorlunda fransk film om en mycket speciell och annorlunda kvinna,
Séraphine.
Filmen skildrar hur den tyske konstsamlaren Wilhelm Uhde upptäcker hushållerskan Séraphines talang som konstnärinna. Wilhelm Uhde tillbringar sommaren 1912 i den lilla staden Senlis i Fankrike. Séraphine är hans hushållerska. Under en middagstillställning får han av en slump se en av Séraphines tavlor. Han köper allt hon hittills gjort och uppmuntrar henne att fortsätta måla, vad som än händer.
Séraphine är en mycket speciell kvinna som "fått i uppdrag av änglarna" att måla. Hon målar blomster- och fruktmotiv som blir till färgsprakande och ibland nästan skrämmande motiv. Sèraphine är fattig och ensam, hon har inte råd att köpa färg utan tillvarkar egen färg av grisblod, jord och växtdelar...Hon arberar på dagarna, och målar på nätterna, medans hon högljutt sjunger vackra psalmer i sitt lilla hyresrum i staden.
Det här är en lågmäld och mycket vackert filmad historia. Den är varm, mänsklig, stillsam och vacker, skrämmande och sorgsen. Séraphine är ett original, som till slut spärras in på mentalsjukhus. Där lider hon av att inte få komma ut i naturen, hon som tröstat sin välgörare Uhde när han var sorgsen med att råda honom att gå ut och krama ett träd, "då blir man glad igen, det hjälper".
Séraphine är en mycket speciell kvinna som "fått i uppdrag av änglarna" att måla. Hon målar blomster- och fruktmotiv som blir till färgsprakande och ibland nästan skrämmande motiv. Sèraphine är fattig och ensam, hon har inte råd att köpa färg utan tillvarkar egen färg av grisblod, jord och växtdelar...Hon arberar på dagarna, och målar på nätterna, medans hon högljutt sjunger vackra psalmer i sitt lilla hyresrum i staden.
Det här är en lågmäld och mycket vackert filmad historia. Den är varm, mänsklig, stillsam och vacker, skrämmande och sorgsen. Séraphine är ett original, som till slut spärras in på mentalsjukhus. Där lider hon av att inte få komma ut i naturen, hon som tröstat sin välgörare Uhde när han var sorgsen med att råda honom att gå ut och krama ett träd, "då blir man glad igen, det hjälper".
Séraphine de Senlis konst är en fantstisk samling vilda, färgrika målningar, med frukter, växter och blommor. Jag hade aldrig hört talas om henne innan jag såg den här filmen. Här är exempel på hennes tavlor:
En bra film som man bär med sig länge efteråt!
1 kommentar:
Vilken bra smak du har! Tycker nämligen likadant. :) Eller den första har jag inte sett men de andra två tyckte jag mycket om. Séraphine är verkligen speciell och stannar kvar i minnet som du säger. Mammut har ett viktigt budskap och lika sevärd den. Nu ska jag bara se om You can count on me finns på bibblan.
Skicka en kommentar