Det är vår på riktigt nu.
Det känns i luften, som är mild och ljum. Det doftar av fuktig jord och torr asfalt, vitsippor och sälg som blommar. På mornarna vaknar jag till ihärdigt fågelkvitter i träden runt vårt hus. Och det är ljust, från tidigt på morgonen och till långt in på kvällen.
Men det saknas något för att riktigt förstå och känna att det är vår;
mina trädgårdsblommor...Å, vad jag saknar mina söta små doftvioler, de söta små botaniska tulpanerna som jag fick av svärmor en gång, scillan, de pigga gula vårkragarna, de rosa-vita tulpanerna, den ljusblå förgätmigejen som bredde ut sig över hela tomten....
Här, runt mitt nya hus, är det bara sand och jord och sten.....Än så länge!
Efter en intensiv dag på jobbet med matteutvecklingsgruppen och så vanliga jobbet med barnen åkte jag och gjorde några ärenden, lagade middag, tog hand om tvätten....och kände mig helt slut.
Men sen, på med joggingskorna och så springa en 5 km. -runda. Lungorna fyllda med frisk, syrerik vårluft, tankarna rensades och jag blev pigg och glad igen. Å, vad våren är ljuvlig!
4 kommentarer:
Undrar om jag skulle klara av att lämna min trädgård utan att gräva upp en del extra kära plantor!?
Förstår din längtan men om några år har du ny skön oas med de bästa plantorna och alla favoriter!
Ha det gott!
Ahh vilken inspirerande beskrivning av våren som inte riktigt hittat upp till oss än.
Kram
Igår hade vi en sådan dag som du så fint beskriver och illustrerar men idag var luften betydligt kyligare. Skönt att komma ut en sväng iaf även om jag inte var ute och sprang. ;)
Härliga vår och blombilder! Lite mulet idag, men skönt ändå att det äntligen börjar bli lite vår...!!!
Skicka en kommentar