onsdag 22 maj 2013

Jag har hört och läst mycket positivt om den här boken:
Små solfåglar långt borta
av Christie Watson

Jag tyckte att det var en intressant och gripande bok, men den lyckade ändå inte fängsla mig så som jag  förväntade mig att den skulle göra. Inte sådär så att jag inte ville sluta läsa, och hade boken i mina tankar även när den låg på nattygsbordet. Jag vet inte riktigt varför, för det är trots allt en bok borde intressera då den utspelar sig i en så annorlunda miljö, och som är mycket tänkvärd. 
Romanen utspelar sig i Nigeria, och huvudperson i berättelsen är den 12-åriga flickan Blessing som  lever ett bekvämt liv i Lagos. Men allt blir annorlunda när pappan är otrogen, och hennes mamma tar med sig henne och brodern Ezekiel till sina föräldrar som lever under fattiga förhållanden i en liten by på landet. Blessing kan inte fortsätta skolan, utan lärs upp till barnmorska av sin mormor, som har mångårig erfarenhet av detta yrke.
Det märks att författaren är väl insatt i hur människorna har det i en fattig by i Nigeria, allt är mycket trovärdigt beskrivet. Det som berör mig mest i boken är skildringarna om barnmorskeyrket, kvinnlig könsstympning och hur det är att vara kvinna i en liten afrikansk by.
Små solfåglar långt borta är en bra och intressant bok, väl värd att läsas, trots att det saknas något för att man ska känna sig riktigt engagerad och berörd

2 kommentarer:

Freedomtravel sa...

Lite intressant tycker jag att den låter, men tråkigt att du inte upplevde den som mer fängslande... Just nu läser jag en bok från Nordkorea - fascinerande!

Pumita sa...

Reagerade ungefär som du... för höga förväntningar, antagligen. Kan inte heller peka på vad det är som saknas... djup kanske. Läsvärd är den absolut, men en liten besvikelse.

Jag har precis läst Chimamanda Ngozi Adichies senaste (Americanah) som också utspelar sig i Nigeria (och USA och London). Är alldeles uppfylld, den är en favorit. Bara som ett tips. ;)