onsdag 7 november 2012

Såna här mörka novemberdagar när regnet strilar ner utanför mitt fönster och den bleka solen bara orkade visa sig i tio minuter mitt på dagen är inte mina favoritdagar.
Då längtar jag intensivt tillbaka till sol, blå himmel, blått hav, blommor och grönt, och framför allt behagliga 22 grader i luften.
Jag vet inte, men det känns som om den mörka, kalla tiden på året blir allt svårare att uthärda ju äldre jag blir...
Det är långt till våren.
(Bilder från Sitges och Tarragona.)

4 kommentarer:

Rajson sa...

Ser onekligen väldigt skönt ut!
Hade turen och fick några timmar med sol i förmiddags. Det är så skönt för själen,guld värt!
Såg precis vädret i TV,ingen kul historia.
Får tända lite ljus, ta en filt och en bra bok!
Ha det gott!

Lottas Fotografi sa...

Ja visst känns det så. För varje år som går känns november månad jobbigare. Förr älskade jag alla årstider, även hösten inkl gråa november. Nu kan jag till och med förstå de pensionärer som flyttar utomlands över hösten o vintern!
Men vi har en födelsedag att fira i mitten på november och det piggar upp lite. Sen är det inte så långt till första advent.
Ha en fin dag trots regn! Själv är jag superförkyld och ska mysa ner mig i fotöljen och titta på "Torka aldrig tårar utan handskar" (svt play). Såg första avsnittet igår. Den lämnar nog ingen oberörd, på ett eller annat sätt.
Kram Lotta

tankar o bilder sa...

Ja, det är lite väl långt till våren...

Tur att du har lite vackra bilder att vila ögonen på!

Ha en fin torsdag. Kram

Pumita sa...

Det är tur att man har ett fotoalbum med soliga bilder att ösa ur i höstmörket. Så skönt det ser ut!