"Lyssna på det här!" skrev min syster i ett mail.
Det var ett fick ljudklipp från radions P1 som handlade om synsestesi.
Första gången jag hörde talas om att det fanns något som kallades så blev jag ganska förvånad, och tänkte att "jamen gör inte alla det, ser färger på namn, ord och bokstäver, och olika former för tidsenheter"?
Det har alltid varit helt självklart för mig att tisdagar är ljusblåa, torsdagar bruna, månaden mars är röd medans september är ockragul, min mans namn är orange, äldste sonens blått, ett år har en mycket speciell form och struktur som jag har svårt att förklara - men jag ser det klart i mitt huvud och det har alltid sett ut så så länge jag kan minnas, likaså ser en dag eller en vecka ut på ett speciellt sätt.
Olika årtal och tidsepoker har också olika färg, sextiotalet t.ex. då jag föddes, är orange-gult, och finns på en speciell plats i den spiral-cirkel-form som jag ser tiden i, fast som är svår att förklara. Men den finns där i mitt huvud!
Låter det underligt? Ja, eller så är det helt självklart? För det var det för mig, tills jag av en slump läste om en tjej som berättade att hon var synestetisk och vad det innebär.
Då insåg jag att inte alla ser det så...
Då insåg jag att inte alla ser det så...
Jag frågade min man, "hur ser ett år ut?" Han förstod inte vad jag menade, vadå "ser ut"?!
På mitt jobb sätter vi upp information till föräldrarna om vad som ska hända under månaden, och överst skriver man då månadens namn. Det brukar vara min uppgift, men en gång skrev min kollega detta, och jag tyckte det såg helt galet ut att hon valt att skriva med GRÖNT när hon skrev månaden februari. Den är ju blå!!!! Jag störde mig på detta hela månaden....
Mm, så nu vet ni det.
Titta här:
Jag har fått en cykel!
Kanske kan man säga att det var en mors dags present. För övrigt fick jag något annat toppenbra i present i går av mina barn. En extern hårddisk!
Jag blev jätteglad!
Min nya cykel och jag var ute på en tur i går. Och titta här vad jag hittade. Liljekonvaljer.
3 kommentarer:
Hur spännande det där med färgarna. Jag ser tiden (alltså månader, år osv) och tal heller som en skala, där nuet är ljust och forn- eller framtiden blir mörkare ju längre bort de är. Dessutom har jag bilder i mitt huvud som är ihopknytad med olika epoker. Ja, man kan säga att jag tänker i bilder, och denna bilderna är färgglada. Forntiden har varma färgar, orange, brun, röd. Framtidsbilderna är kalla, mest blå. Ja, så ungefär...
Men namn t.ex. har inga färgar.
Nämen?! Jag säger som din man, vadå ser ut?! Låter lite jobbigt att tänka i bilder och färg...måste bli så mycket tänka på!
Men vilka fina presenter du fått!!
Åsså liljekonvaljer som bonus!
Kramar!
Jag är nog inte synestetisk. Jag tycker att det låter trevligt att vara det!
Vilken bra present, en cykel! Jag gillar ju att cykla.
Har sagt detta på andra bloggar, synd att det inte går att känna dofter över internet, m tanke på liljekovaljen du visar.
Kram
Skicka en kommentar