Ninnie

Det är så knepigt, ens barn blir bara äldre och äldre, men jag blir ju inte det. Inte inuti iallafall. (och inte så farligt utanpå heller, va?) Snart är vi lika gamla....Att jag har en son som flyttat 10 mil hemifrån och blivit sambo, hur gick det till? Nyss var var han ju en liten parvel med rummet överfyllt av legobitar...Att få ha honom (och flickvännen med förstås) hemma en lördag är så roligt! Samtidigt som jag är så glad att han har det bra, att vi lyckats med uppgiften att fostra en ung man som nu står på egna ben och har ett eget liv, så saknar jag honom mycket. Tur att vi ändå bor i samma land, och kan träffas emellanåt! Lille J, nyss fyllda tre år, med glasstrut i handen och nyckelpiga på axeln...

Vi åt goda kakor till kaffet igår, de finns nu på Ninnis Goda. Kika in!