Idag är det den 14 april
och det är precis ett
år sen jag blev sjukskriven pga stress och utmattning.
Ett år!
Kunde jag ana att jag skulle vara sjukskriven så länge???
Nej, absolut
inte.
Sanningen är att jag nog faktiskt inte förrän nu insett att jag är sjuk.
Att alla mina konstiga symptom beror på att jag
är sjuk i utmattning.
Dunkande huvud, spända muskler. Ont i nacken.
Yrselkänsla.
Svårt att se, att få fokus i blicken.
Tinnitus. Oro. Nedstämdhet.
Overklighetskänsla, vem
är jag egentligen?
Och så den här stora tröttheten och energibristen.
Som att ha ett batteri som aldrig riktigt laddas upp,
trots sömn och vila.
Ett batteri som bara helt plötsligt tar slut,
- tjoff! All energi slut.
Vem ska jag vara, om jag
inte är den där effektiva, aktiva,
den som aldrig är trött, den som aldrig behöver
vila.
Den som aldrig säger nej, den som vill vara alla till lags, vara duktig
och snäll.
Duga.
Samtidigt...den som inte tror att hon är nånting, kan nånting, är
värd nånting.
Den som hela livet kämpat för att passa in och duga.
Alltid varit rädd. Rädd för att synas, rädd för att sticka ut,
rädd för att
göra fel, säga fel saker.
eller högkänslighet, har med all säkerhet bidragit till att jag hamnat där jag är nu.
Jag har ju alltid haft svårt för att umgås med folk,
att vara social tar så mycket energi från mig.
Andras känslor och
stämningar känner jag så tydligt, jag tar liksom in dem i mig.
Om nån har ont
eller är ledsen känns det också inne i mig.
Lukter, färger och ljud känns så mycket. Och ljus. Inte dagsljus och solsken,
men starka lampor och elektriskt ljus.
...och jag duger precis som jag
är!
Jag måste
bara lära mig att vara snäll mot mig själv.
Det är svårt, när man har så låga
tankar om sig själv.
Jag är ju inte värd att vara snäll emot...
Jag ska INTE stressa runt, jag ska strunta i saker som egentligen inte är viktiga.
LEVA mera.
NJUTA mera.
Göra saker långsamt.
Men å, vad det är svårt för mig!
ett år senare har jag ju faktiskt börjat fatta lite mer.
Hur jag vill leva mitt liv.
Att jag ska vara snäll mot mig själv,
göra sånt jag tycker om,
måla till exempel..!
leva ett lugnt liv och njuta av det,
unna mig att göra sånt jag tycker om.
Inte leva ett liv där jag gör sönder mig själv.
Hur jag hamnade här,
och vilken roll mitt arbete som förskollärare bidragit till det,
det ska jag skriva mer om en annan gång.
För nu är det fredagkväll,
och nu är det dags att äta fredagsmiddag som min man lagat!
Laxgryta med kokosmjölk,
Gott!
Ha en finfin
VÅR- helg!!!!
2 kommentarer:
Hej Ninnie! Hemska sjukdom, så viktigt att lyssna på sin kropp. Du har din fantastiska familj, ditt vackra nya hem som ligger nära naturen, din fina blogg, din kamera som visar allt det vackra du ser, dina böcker, dina akvarellfärger och fina målningar. Helt rätt att bromsa in och bara andas och göra sådant som får dig att må bra. Glöm ALDRIG att just du ÄR värdefull! Var rädd om dig min fina vän! KRAMAR Anna
❤️👍
Skicka en kommentar