Vad jag läste i februari:

En väv av lögner av Kristin Fägerskjöld

Detta är en historisk roman som bygger på den sanna historien om Helga Fägersköld, 

en släkting till författaren.

Boken är välskriven och fängslande, det märks att författaren lagt mycket tid 

på att samla fakta om Helga Fägersköld och hennes livsöde. 

Hon ger röst åt den unga Helga, en mycket komplex kvinna som blev mordmisstänkt och åtalad. 

Detta var ett mycket uppmärksammat fall på sin tid, 

och Helga tvingades till slut att fly till Amerika. 

Det är svårt att förstå vad som egentligen hände Helga Fägerström. 

Vad är sant och vad är just bara lögner? 

Lögner som kanske till slut blev till sanningar för Helga,

 för att klara av att leva med det som hände.

Att boken bygger på verkligen händelser gör den extra intressant.

En fängslande historia om Helga och hennes liv, från ungdomen i Sverige till ålderdomen 

på ett hem för äldre i USA. Hon måste ha varit en mycket speciell kvinna, 

och jag kan inte låta bli att undra över vad som egentligen hände? 

Vad var sanning och vad var "en väv av lögner"?

Där kärleken bor av Agnés Ledig

Jag har läst flera böcker av denna franska författarinna.

Tycker mycket om hennes berörande och innerliga sätt att skriva.

Boken handlar om författaren Anaëlle, som ska skriva en bok 

och behöver hon få svar på några frågor från en åklagare. 

För att få svar på dessa skriver hon till den medelålders åklagaren Hervé.

Detta brev leder till flera; de börjar att brevväxla med varandra. 

Genom breven lär de känna varandra, och de kommer att betyda allt mer för varandra.

Parallellt med berättelsen om Anaëlle och Hevré så får man också följa en ung snickare, 

Thomas, och  hans cancersjuka lillebror Simon som ligger på sjukhus. 

Dessa båda historierna vävs så småningom samman.

Detta är en vacker och känslofull roman som rymmer både allvar och humor, 

lycka och olycka, precis så som livet gör för oss alla.

Och inte minst handlar den om betydelsen av naturens läkande kraft. 

Att hitta kraft och mod genom att vara i naturen,

 i skogen, lyssna på skogens ljud och prata med träden.

Ja, jag tyckte mycket om den här boken!

"Han trivs bäst när han pratar med träden. 

Han har alltid känt sig lite vid sidan av, i otakt med sin egen tid. 

Han skulle vilja ha en riktigt god vän som kunde dela hans upplevelser. 

Av tystnaden, skogen och poesin i lövverk som rör sig i vinden"

Snickaren Thomas tankar, som kunde varit mina egna.

 Två dagar med Sam och Sally.

I lördags träffades vi hela familjen, Sam, Sally och mamma Elin och pappa Tobias

för att fika på ett surdegsbageri inte så långt härifrån,

Gyltegårdens Bröd & Bullar. 

Ingen av oss hade varit här förut, men det kommer säkert att bli fler besök.

För jösses vilka goda bullar de hade här!

De har även öppet vissa kvällar, då man kan äta middag.

Surdegspizzor, men även annan mat serveras då.

Vi njöt av de allra godaste bullarna - Sally valde en med jordgubbar i -

och den sköna värmen inne i den ombyggda ladugården.

För ute var det isande kallt!

Detta är inte bara ett bageri och matställe, det är också en hästgård och Bed&Breakfast.

 Sen  igår, då hade jag barnen här hos mig!

Skola och förskola hade stängt pga utvecklingsdag, så då fick jag rå om dem hela dagen!

Vi hade en härlig dag!

Mycket lek inne, med Playmo-riddare, gosedjur och dockservis,

lego och småbilar...

Men förstås var vi ute också!

Först måste vi fylla på med fågelmat. Oj, vad de äter, alla småfåglarna!

Sam ville se om isen var kvar på sjön, så vi gick ju ner för att kolla det.

Men all den tjocka isen har smält bort nu.

"Vad bra" sa Sam,  "Nu kan fiskarna simma lite bättre igen!"

Sen gick vi en sväng i skogen.

 

Förbi den spännande gamla torpruinen

...och bort till vattenfallet.

Här har vattnet forsat fram, och det har inte gått att ta sig över på den lilla spången.

Men nu har flödet stillnat av betydligt.

Roligt att kasta pinnar i bäcken för att se hur de flyter iväg.

Efter lunchen  så tog vi bilen in till stan.  

Vi åkte till det stora biblioteket, där  vi mötte upp farfar som slutade lite tidigare idag.

Roligt att leka i bibliotekets barnhörna, och så lånade vi några böcker också.

Sam lånade böcker om olika fordon. Han är sex år och går ju bara i förskoleklass, men kan redan läsa själv!

Så bra! 

Jag var också en tidig läsare, jag kunde läsa när jag var fem år.

Så klart måste man fika också, här vid biblioteket finns en mysig bistro/cafe.

Stora chokladbollar slank lätt ner i magen på barnen!

Innan vi åkte hem så stannade vi en stund på den stora lekplatsen i parken intill.

Här hade barnen jätteroligt,

men vi vuxna frös....För fy så isande kalla vindar det blåste!!!

När vi kom hem igen bjöd Sally på egengjorda semlor.

Det var ju fettisdagen igår, då måste man ju äta semla!

Mamma Elin hade bakat och skickat med dem.

De var jättegoda!

Jag är annars inte jätteförtjust i semlor - det räcker med en semla om året...

Som synes på alla bilderna är det grått och mulet igen,

mest varenda dag. 

Jag längtar efter sol!!!

Jag var tvungen att göra det lite vårgrönt här på bloggen i alla fall.

Vårbilder från förra året, och såklart måste min saknade lilla kattfröken få vara med.

Hon är i mina tankar varenda dag!

I morgon är det fredag igen, och sista dagen i februari, den sista vintermånaden.

Det känns härligt!

 Ja, att det är vår på väg råder det ingen tvekan om, 

för i dag kände jag faktiskt doften av VÅR.

Den där friskt gröna, fuktiga, jordiga och lite söta doften,

en doft av förväntan och glädje som gör att det liksom pirrar i bröstet!

Det var fortfarande dimmigt och molnigt när jag var ute på förmiddagen.

Jag hade sällskap på min promenad idag,

N är krasslig och förkyld och har varit hemma hela veckan.

Men frisk (vår)luft gör ju bara gott!

I går fick jag hastigt åka iväg till min pappa på äldreboendet i stan.

 Han behövde komma till sjukhuset för läkarvård, så jag följde med honom dit.

Som väl var gick allt bra, och han fick komma tillbaka till äldreboendet igen.

Skönt! Men jag märker hur han tacklar av mer och mer. 

Senildemensen som han lider av blir ju bara värre och värre.

Det är en sån sorg att se hur den person som var min pappa alltmer försvinner.

Min pappa och jag på sextiotalet. 

Pappa är 25 år, och jag ett och ett halvt.

Jag har börjat ta hand om mina pelargonior efter deras vintervila i förrådet.

I år verkar nästa alla ha klarat sig, 

och sätter genast fart att växa efter att ha fått ny jord, vatten och ansning.

Skott på tillväxt!

Och så målar jag...

Och väntar på våren!

💚🩵💚🩵💚

 Vinterkyla, frostiga dagar med blå himmel och sol har bytts till gråväder och plusgrader igen.

Kanske var det mest vinterlika vädret vi fick, den här milda och snöfattiga vintern.

Kylan fick isen att lägga sig på hela sjön,

och jösses vad isen har sjungit!

Där nere syns några av husen i lilla byn vid sjön där jag bor.

Lillasjö.

Men sen kom mildare väder.

En dag var träden som silver. Dimman låg tät.

På min promenad den här dagen mötte jag en liten tant som bor här uppåt skogen.

"Titta!" sa hon. "Det är så vackert idag!"

Och visst var det!

 Silverglitter i träd och växter.

En mildhet i luften, och fåglarna som kvittrade om att det snart kommer att bli vår!

Jag har fyllt år igen!

Ja, tänk så fort ett år går, även om jag just nu tycker att det varit vinter alldeles för länge.

Som att tiden har fastnat här i vintern.

Jag fick presenter och blommor!

Jag bjöd på lite lunch på min födelsedag.

Pastasallad med kyckling, paj med grönsaker och fetaost, grönsallad,

och fisknuggets med ketchup till de små!

Och lite gott till kaffet såklart.

Jag hade gjort det enkelt för mig och bjöd på köpt choklad-kladdkaka med vaniljglass till,

och prinsesstårta. Men sockerkakan var hembakt.  

Nästan alla var här,

men vi saknade några. Vilmer och Lilly hade mamma-helg,

och Joni, Anna och lille Algot kunde inte komma heller.

Men vi sågs ju förra helgen!

Jag fick en överraskning av min man,

han tog med mig till Göteborg i lördags!

Vi gick till till konstnärsbutiken Kreatima,

och där fick jag välja vad jag ville ha.

Det blev ett akvarellblock, lite färger och en ny porslinspalett.

Och tänk, av min syster fick jag present på samma tema, 

ett ministaffli!

Sen gick vi lite på stan. 

Och åt god lunch på Cyrano, en mysig fransk bistro på Prinsgatan.

Jag åt confiterade anklår med ungsbakad potatis och apelsinsås.

Mums så gott!

I går eftermiddag hämtade jag Sam från fritids och Sally från förskolan.

Först lite mellanmål och leka lite.

Sen ville barnen gå ner till sjön,

för att titta på isen.

Ja, hela sjön är isbelagd nu efter alla kalla nätter och dagar.

Vi har haft väldigt kalla nätter, ner mot -13 grader kallt.

Och soliga dagar!

Så isen är tjock.

Och oj vad sjön låter.

Ja, isen sjunger, högt och ljudligt!

Sally lade örat mot isen för att lyssna.

"Är det delfiner?"

Vackert och lite trolskt låter det.

I förmiddags gick jag en sväng längs sjön.

Solen värmde mig i ansiktet.

Härligt!

Och isen sjöng och dånade...

Där ute satt en man och pilkade.

Ingen snö, men äntligen känns det som lite riktig vinter ändå.

Och solsken!

Så härligt!!!