Ninnie

I lördags träffade vi den här lille godingen!

Algot.

Oj, vad han hade vuxit sen vi sågs sist!

Till att börja med var han väldigt avvaktande,

det var ju längesen vi sist sågs - i julas.

Men sen gick det bra!

Han är så go och glad, skrattar mest hela tiden.

Klart Algot ska vara med och spela spel..!

Tänk vilken lycka att ha två så stora syskon som kan ta hand om en!

Att träffa övriga familjen var förstås lika efterlängtat.

Sjukdomar och annat har kommit emellan.

Och det är ju dessutom långt att åka, drygt tio mil.

Desto roligare när vi väl ses!

När jag sitter här och skriver är klockan halv fem på eftermiddagen,

och det är faktiskt LJUST ute!

Underbart!

Det utlovades sol idag, men den har lyst med sin frånvaro hela dagen.

Det har varit grått, blåsigt och isande kallt.

Söndagspromenaden i går gick i gråtoner den också.

Men det var alldeles vindstilla och bara någon minusgrad,

så det var riktigt härligt ute ändå.

Vi gick långt, nästan en mil.

På slingrande vägar förbi hus och gårdar, och på stigar i skogen.

Med fika paus uppe på en av alla berg som vi har här runt omkring oss.

En härlig söndagspromenad!

Och nu är vi snart hemma...