It´s Complicated

är en film med Meryl Streep i huvudrollen som jag tittade på igår, och blev glad och varm i hjärtat för det här var en film som är alldeles ljuvlig!

Meryl Streep är så bra i sin roll, åh, jag ville vara som hon...Det här var en riktig må-bra-film, som får en att både skratta och gråta lite. Underbar! Eller ja, ska jag vara helt ärlig så är filmen egentligen en ganska enkel historia; Meryl Streep spelar en ensamstående mor med tre vuxna barn som precis flyttat henifrån. Hon driver ett alldeles underbart mysigt café, och slits i sina känslor mellan sin exmake som spelas av Alex Baldwin, och hennes nye manlige vän, en arkitekt som hon anlitat för att bygga om sitt hus (Steve Martin).

Men det blir en förtjusande film, Meryl Streep lyfter allt, hon är ju helt underbar!

-SPÖKLIKT-

Titta gärna på fler fönster hos Susanne-Veckans Fönster!

Jag var på bio i lördags, då såg jag den här filmen: Winters Bone
Den här filmen utspelar sig i Missouris bergsområden, och hela filmen genomsyras av en otrevlig och hemsk stämning. Detta är en gripande och omskakande thriller om hur den 17-åriga Ree måste finna sin far. Fadern har pantsatt deras hem, hemmet där hon bor tillsammans med sina två yngre syskon och sin psykiskt sjuka mamma som hon ensam har ansvaret för. Filmen lyckas verkligen förmedla den stämning som råder här, det är huttrigt och kargt, ogästvänligt och hotfullt, ilskna hundar skäller i bakgrunden, människorna är fientliga och misstänksamma.

Den här filmen tycker jag är väl värd att se, för den visar en helt annan sida av USA än den man är van att se. Här får man verkligen se USA:s "baksida". Människorna lever i fattigdom och misär, med droger och hotfullhet från alla håll, utan framtidsdrömmar.
Det mesta är hemskt och hopplöst i filmen, men uppvägs av skildringen av den starka kärleken och banden till familjen. Ree gör verkligen allt för sina småsyskon och sin mor.

Jag blir glad och inspirerad av att titta på vackra och originella kläder. När jag surfat runt lite hittade jag två nya bloggar som jag fastnade för. De är lika i den månen att båda visar inspirerande bilder på människor i vackra kläder, men ändå väldigt olika.
The Sartorialistoch
Lite odd

(Mm, det är roligt att ha en liten katt...)

Ute är hela världen grå, vit och svart just nu. Mina ögon längtar efter GRÖNT!

Sköna söndag...

(Kommer ni förresten ihåg att det fanns ett Tv-program som hette så, ni som är lite "äldre"...födda på 60-talet t.ex....)
Ledig och hemma, det doftar gott från ugnen där bröden gräddas, en annan deg står på jäsning på bänken och väntar på att bakas ut...

Kelar med katten som myser i soffan, ömkar henne lite för nu har hon dumtratten på igen...(Hon blev kastrerad i torsdags och måstes ha tratt en vecka ungefär, tills såret är läkt).

Funderar på att gå en promenad, en blek vintersol tittar in genom fönstret...

Sen ska jag laga god pastagratäng till middag, mmm...

Så skönt det är att vara ledig!

Längtar efter årets första resa... om en månad åker jag och mannen till Barcelona,
å, det ser jag fram emot!

Veckans Fönster

-LYXIGT-

Lyx
...kan vara att ha en liten balkong utanför sitt fönster, med bord och stolar och blommor att njuta av.

Fler LYXIGA bilder finns hos Susanne!

Läsvärd! Bumerang av Tatiana de Rosnay. Jag har tidigare läst hennes bok Sarahs nyckel, och tyckte mycket om den. Den här boken gjorde mig inte heller besviken. Jag gillar det lättflytande och vardagligt lågmälda språk hon skriver på, och det långsamma tempot som ändå inte blir tråkigt och segt. Boken handlar om familjerelationer och undangömda hemligheter som kommer i dagen, blandat med lockande miljöskildringar från Franska atlantkusten och Paris. Kanske blir det lite väl mycket dramatiska händelser och olyckor, och en del karaktärer i boken var lite för osannolika (Antoines nyfunna kärlek Angele t.ex.) trots det tyckte om den här boken, den kändes på något sätt ändå trovärdig och den hade definitivt förmågan att fånga mig.

Och oj vad jag blir sugen på att åka till franska atlantkusten!!!

Nu har hon blivit 6 månader, vår lilla Lucy. Och hon har blivit en självklar och mycket älskad medlem i familjen.

Aldrig trodde jag att man skulle känna så mycket kärlek till en katt! Ja, i ärlighetens namn ska sägas att jag inte var helt positiv till införskaffandet av detta lilla djur...Katthår överallt...kattsand på golvet...sönderklösta möbler...bundenheten...

Men, jag föll direkt för denna charmiga lilla busloppa till kattunge! Hon har en sån personlighet, så söt, så glad och gosig, nyfiken och social, ska vara med överallt och undersöka allt, allt.

När jag stiger upp tidigt på morgonen för att gå till jobbet blir jag glad och lycklig över att mötas av en varm, mjuk och spinnande katt som stryker sig mot mig och närapå vill krypa in i en. När man kommer hem från jobbet möts man av samma kärlek.

När jag lagar mat sitter kisse där vid fötterna och tittar längtansfullt, måhända kan hon få en liten smakbit?

När jag städar har jag en kompis som följer mig i hasorna, det är ju så spännande med vatten som rinner, och den där roliga moppen som åker fram och tillbaka över golvet!

På kvällen brer hon vällustigt ut sig i TVsoffan hos oss, varm och mjuk.

Däremellan är hon i allra högsta grad sin egen, hon bestämmer när hon vill bli kelad med eller inte. Ur hennes synvinkel är det hon som är centrum, vi är hennes mer än hon är vår....

Det är ju precis det som är charmen med en katt.

Veckans Fönster

...är VALFRITT ...då får det bli ett sommarfönster.

Fler fönster hos Susanne!

Äntligen är jag klar med mitt examinationsarbete! I morgon är det examinationsdags, det känns bra. Det har varit roligt och givande att läsa kursen på högskolan -även om jag tyckt det varit jobbigt emellanåt...-och kanske blir det mer kurser så småningom. Men nu, nu ska jag få tid att läsa romaner igen! Jag har inte haft tid och ro till det de sista månaderna. Började på den här boken före jul, men har inte hunnit så långt i den än, Bumerang av Tatiana de Rosnay.

Det är en bok om känslor och familjehemligheter, skriven på ett vardagligt varmt och lågmält språk som fångade mig från första sidan.

Under 2010 hann jag med att läsa 21 böcker. Många bra böcker blev det (och någon mindre bra) men den som jag nog tyckte allra bäst om var Själens osaliga längtan av Audrey Niffenegger. En bok som jag blev helt uppslukad av, full av symbolik, längtan, kärlek, människors sårbarhet, livet och döden....

Skulden, Jodi Picoult
Ur vulkanens mun, Helena von Zweigberk
Det fördolda, Hjorth o. Rosenfeldt
Själens osaliga längtan, Audrey Niffenegger
Nattfåk, Johan Theorin
Aprilhäxan, Majgull Axelsson
Bara till låns, Judith Merrill Larsen
Den utstötte, Sadie Jones
Ängelns lek, Carlos Ruiz Zafón
Sarahs nyckel, Tatiana de Rosnay
Lily Dahls förstollning, Siri Hustvedt
Doroteas sång, Rosa Règas
Den glömda trädgården, Kate Morton
Alkemisten, Paulo Coelho
Skugga, Karin Alvtegen
Det räcker inte med kärlek, Jenny Lexhed
Hon älskade, Helga Henschen
En helt annan historia, Håkan Nesser
Svedda vingar, May Grethe Lerum
Bara Alice, Maggie O'Farrell
Rött stoft, Ann Cleeves

Veckans Fönster

-MODERIKTIGT- Årets första Veckans Fönster! Min son får agera modell idag....Bilden är tagen för några år sen, idag är sonen lite mer intresserad av mode än han var här.

Fler moderiktiga fönsterbilder kan du titta på hos Susanne!

Klämdag och jag har en extra ledig dag. Så skönt! Igår åkte granen och tomtarna ner i sina lådor igen, nu väntar jag på våren istället.

Ishockeyspelet åkte fram på bodet, så blev det match. Lucy-kissen ville också vara med....Det ser ju spännande ut! Neej, du får inte! Joo, jag vill titta!

Idag skiner solen! Så härligt.

Änglagård -tredje gången gillt blev årets första biobesök. Och man kan tycka vad man vill om den här filmen, men jag gillade den! Filmen är varm och mysig, sommarscenerna från "mitt" Västergötland underbara, skådespelarna gör sina rollfigurer övertygande och bra, ( som t.ex. Sven Wollter och Tord Pettersson!) och filmen har scener som både får en att skratta och få en tår i ögonvrån. Jo, det här var ett litet, enkelt men mysigt lyckopiller till film! Dessutom blev jag imponerad av Helena Bergströms dotter Molly. Nästan bättre som skådespelerska än sin mamma...

Här kommer listan på förra årets biofilmer.


Den sista jag såg, London River, har jag glömt att skriva om. Kan kortfattat säga att det var en fin och rörande film om bombningarna i London 2005, en film om främlingsfientlighet och rädslan för det okända. Sevärd!

London River

Vägen

Miraklet i Lourdes

The Ghost Writer

Up

Greenberg

Grown Ups

Alice i underlandet

August Rush

Kärlek på italienska

Revolutionary Road

Little Children

Tvivel

Man tänker sitt

Du levande

You Can Count On Me

Seraphine

Mammut

Shutter Island

Citronträd och motorolja

The Baader Meinhof Complex

Wall-E

En solig promenad. Isigt och lågt stående sol trots att det var mitt på dagen. Lilla Lucy var också ute i den kalla snön en sväng. I kväll blir det bio, årets första film. Änglagård, den senaste filmen.